Trakasserier

Publicerad 7 maj 2018

Ingen ska behöva bli kränkt, mobbad eller trakasserad på jobbet. 

Om du känner dig kränkt eller till och med mobbad på arbetet, då kan du vända dig till ditt skyddsombud eller Journalistförbundets förhandlingsjour. Arbetsgivaren har här ett stort ansvar: både för att ta fram förebyggande rutiner och att agera om de här problemen uppstår.

Vad räknas då som kränkningar eller mobbning? Det är en svår fråga att svara på eftersom det inte finns några tydliga gränser och olika personer upplever också situationer och handlingar på olika sätt. 

Exempel på risker:

  • otydlighet vad gäller arbetsfördelning, förväntningar på prestationer och arbetssätt
  • hög arbetsbelastning
  • konflikter
  • omorganisation, rationaliseringar och omstrukturering vilket leder till otrygghet och konkurrensförhållanden mellan de anställda.

Exempel på signaler/tecken på kränkande särbehandling:

  • samarbetssvårigheter
  • personkonflikter
  • sökande efter syndabockar
  • arbetsklimat som präglas av tryckt stämning
  • en jargong eller skämt som alla inte är bekväma med
  • hög sjukfrånvaro
  • hög personalomsättning
  • minskande effektivitet och produktivitet

Det är svårt att säga exakt var gränsen går, men i vissa fall kan den här typen av problem leda till trakasserier eller sexuella trakasserier. Då handlar det inte längre om ett arbetsmiljöproblem utan om diskriminering. Läs mer om det här och hur du går till väga då. Läs mer här om du upplever att det som sker handlar om diskriminering. 

Nyttiga länkar

Arbetsmiljöverkets samlingssida om kränkande särbehandling

Senast ändrad 25 juli 2018