Foto: Maskot/TT

Uppsägning vid arbetsbrist

När man blir uppsagd är den vanligaste orsaken arbetsbrist. Många frågor kan dyka upp kring detta, och här berättar vi mer om hur det kan gå till före under och efter en uppsägning.

Så kan vi hjälpa dig

Du som är medlem i Journalistförbundet kan antingen direkt eller via din lokala klubb få råd och förhandlingshjälp om du riskerar uppsägning, men vi finns också här för dig efteråt för att svara på de frågor som kan dyka upp under uppsägningstiden.

Det vanligaste skälet till uppsägning är arbetsbrist, och här informerar vi om frågor som kan dyka upp i det sammanhanget. Om din arbetsgivare vill säga upp dig av personliga skäl är det viktigt att du pratar med din lokala klubb eller direkt kontaktar Journalistförbundet för att få mer information och eventuellt förhandlingshjälp.

Arbetsbrist är ett samlingsbegrepp för alla organisatoriska skäl till uppsägningar och kan vara lite missvisande eftersom det sällan handlar om att det råder någon brist på arbete. Oftast handlar det om att arbetsgivaren har ekonomiska skäl till att säga upp personal, men det kan också handla om andra verksamhetsförändringar som gör att företaget vill minska personalstyrkan.

Gå till avsnitt på denna sida: Före uppsägning, I samband med uppsägning, Om det blir fel, Efter uppsägningen, Måste du arbeta under uppsägningstiden?, Frånvaro under uppsägningstid, Lojalitetsplikt, företagshemligheter och konkurrensklausuler, Trygghet efter anställningen

Se även: Ordlista för avtal om uppsägning, Jobbsökartjänsten, Företrädesrätt till återanställning

Före uppsägning

Krav på förhandling

Arbetsgivaren måste förhandla med den lokala fackklubben, eller med förbundet om det inte finns någon klubb, innan de kan säga upp personal. Först ska själva omorganisationen förhandlas och riskbedömas. Om det efter avslutad förhandling visar sig att det finns en övertalighet ska det sedan förhandlas vem eller vilka som i så fall ska sägas upp och vilka villkor som gäller för uppsägningen/uppsägningarna.

Omplaceringsutredning

Innan någon kan sägas upp måste arbetsgivaren undersöka om övertaligheten går att lösa genom omplacering. Omplaceringsskyldigheten gäller till alla lediga tjänster som en uppsägningshotad har tillräckliga kvalifikationer för, inom hela företaget och oavsett kollektivavtalsområde. Omplaceringserbjudandet måste dock vara skäligt. Finns det en ledig tjänst på samma driftsenhet och inom samma avtalsområde är det i normalfallet inte skäligt att erbjuda en tjänst på en driftsenhet flera mil bort och inom ett annat avtalsområde, men om den enda lediga tjänsten som finns inom hela företaget är till exempel i vaktmästeriet så är det inte oskäligt att erbjudas en omplacering dit, inte ens om det innebär en rejäl lönesänkning.

Tackar du nej till ett skäligt omplaceringserbjudande har arbetsgivaren saklig grund för uppsägning på grund av arbetsbrist, oavsett hur lång anställningstid du har.

Omplaceringar för att undvika uppsägning görs före turordningsförhandlingen och behöver inte ske i turordning, utan arbetsgivaren kan omplacera utifrån vem som är bäst lämpad för den lediga tjänsten.

Om arbetsgivaren inte fullgör sin omplaceringsskyldighet kan det vara möjligt att ogiltigförklara uppsägningen.

Turordningsregler

Uppsägningar måste ske enligt en viss turordning där grundprincipen är att sist in först ut gäller, men arbetsgivaren har också möjligheter att göra undantag. Om det finns en klubb är det de som förhandlar med och bevakar att arbetsgivaren följer de regler som finns.

Tillräckliga kvalifikationer

I en omorganisation kan arbetsgivaren ställa nya, högre krav i redan befintliga befattningar. Det händer även att helt nya befattningar skapas. Om din befattning inte finns kvar i den nya organisationen kan du göra anspråk på en befattning som innehas av någon som står under dig i turordningen. För att omplacering ska bli aktuell krävs det dock att du har tillräckliga kvalifikationer för befattningen. Med tillräckliga kvalifikationer menas att du ska leva upp till de krav som normalt ställs vid nyanställning på tjänsten. Det krävs inte att du behärskar alla moment i befattningen från dag ett, utan en kortare inlärningsperiod måste arbetsgivaren acceptera. Man kan dock inte göra anspråk på befattningar som skulle kräva omskolning eller som ställer krav på erfarenheter man inte har.

Driftsenhet

Med driftsenhet menas enligt lagens förarbeten byggnad eller inhägnat område, men begreppet kan vara både snävare och bredare än så. Generellt gäller att på arbetsplatser med kollektivavtal har klubben rätt att begära att flera driftsenheter på samma ort ska slås samman och då kan arbetsgivaren inte neka det. Alltså: om företaget ligger i till exempel Göteborg och det finns en arbetsplats mitt i stan och en i till exempel Angered så kan klubben vid en nedskärning begära att dessa två driftsenheter slås samman till en, så att alla i Göteborg hamnar i samma turordning.

På många företag i mediebranschen har man också valt att gemensamt med arbetsgivaren komma överens om att vidga driftsenhetsbegreppet ytterligare. Till exempel så att alla redaktioner på en tidning, både centralredaktionen och lokalredaktionerna, är en och samma driftsenhet. Kolla med din lokala klubb om det finns något sådant avtal på din arbetsplats.

Inom Public Service har tvärtom driftsenhetsbegreppet snävats in. Detta gäller dock inte vid uppsägning utan först när det är fråga om företrädesrätten till återanställning. I kollektivavtalet står att vid återanställning har medarbetare endast företrädesrätt till den verksamhet/avdelning där de senast var sysselsatta.

Föräldraledig?

Du som är föräldraledig kan sägas upp på grund av arbetsbrist även under föräldraledigheten. Din uppsägningstid börjar dock inte löpa förrän den dag du har anmält att du ska gå tillbaka i tjänst. Detta gäller bara om du är helt föräldraledig. Om du är föräldraledig på deltid kan det därför vara klokt att, om möjligt, meddela att du vill återgå till att arbeta heltid om du misstänker att du kommer att sägas upp, så att du får heltidslön under uppsägningstiden.

Tjänstledig?

Är du tjänstledig av andra skäl än föräldraledighet börjar din uppsägningstid löpa direkt när du har fått beskedet om uppsägning. Därmed är arbetsgivaren inte skyldig att betala någon lön under uppsägningstiden, i och med att du inte har lön under tiden du är tjänstledig. Om det är möjligt kan du i det läget be att få återgå i tjänst under uppsägningstiden. Enligt studieledighetslagen har du rätt att gå tillbaka i tjänst inom två veckor, eller en månad, om studierna varat i minst ett år. Är du ledig för att bedriva näringsverksamhet kan arbetsgivaren skjuta på din återgång i tjänst i max en månad. Är du tjänstledig av skäl som inte är reglerade i lag, beror det på vad ni kom överens om när du gick på tjänstledighet, om det är möjligt att komma tillbaka i förtid eller inte.

Sjukskriven?

Normalt kan man inte säga upp någon på grund av sjukdom, däremot kan även sjukskrivna sägas upp på grund av arbetsbrist i en omorganisation. Då börjar uppsägningstiden löpa när du får uppsägningsbeskedet och du får ingen lön från arbetsgivaren så länge du är sjukskriven. Blir du friskskriven under uppsägningstiden har du självklart rätt att återgå i tjänst och därmed också att få lön.

Löneavdrag vid frånvaro

Tänk på att arbetsgivaren i många fall gör tjänstledighets- och sjuk/föräldraledighetsavdrag retroaktivt, det vill säga månaden efter, vilket kan innebära att du får avdrag på lönen även om du skulle återgå i tjänst. Detta kan även påverka storleken på din slutlön. Kolla alltså upp med lönekontoret hur det ser ut för din del, så att det inte blir en otrevlig överraskning när du får din slutlön.

Chef?

Om du har en chefsbefattning på företaget och är direktansluten till Journalistförbundet så förhandlar inte den lokala klubben för din räkning om inte du och klubben har kommit överens om det. Ta därför kontakt med Journalistförbundet Rådgivning, så att även dina rättigheter beaktas i förhandlingarna.

I samband med uppsägning

Skriftligt besked

Du har rätt att få ett skriftligt besked om uppsägning. I detta ska det framgå hur du ska göra om du vill ogiltigförklara uppsägningen och om du har företrädesrätt till återanställning. Du kan också se hur lång uppsägningstid du har och om du eventuellt är arbetsbefriad. Uppsägningstiden regleras i första hand i kollektivavtal, men kan också regleras i enskilt anställningsavtal eller, om inget annat avtalats, i lagen om anställningsskydd, LAS.

Arbetsgivarintyg

Arbetsgivaren ska fylla i ett arbetsgivarintyg för att du ska kunna få a-kassa. Begär detta snarast så det inte fördröjer utbetalningar från a-kassan. Arbetsgivarintyget visar hur mycket du har arbetat och vilken lön du har haft. Enklast sköts detta elektroniskt på arbetsgivarintyg.nu.

Tjänstgöringsbetyg

Om din arbetsplats har kollektivavtal med Journalistförbundet har du normalt rätt att få ett tjänstgöringsbetyg. Arbetsgivaren är skyldig att ge dig betyget inom en till tre veckor, beroende på avtal, från det att du har begärt att få det. Betyget ska innehålla din anställningstid, vilka arbetsuppgifter du har utfört samt, om du vill, ett omdöme för hur du har fungerat i rollen.

Om det blir fel

Ogiltigförklaring

Om det funnits lediga tjänster inom företaget som du har tillräckliga kvalifikationer för och arbetsgivaren inte har erbjudit dig (eller någon annan med tillräckliga kvalifikationer) den tjänsten, så har arbetsgivaren inte fullgjort sin omplaceringsskyldighet. I det läget finns möjlighet att ogiltigförklara uppsägningen, eftersom det enligt 7 § LAS inte finns saklig grund för uppsägning om det är skäligt att kräva att arbetsgivaren bereder annat arbete hos sig. 

Turordningsbrott

Om du sägs upp trots att det finns medarbetare med kortare anställningstid vars tjänst du enligt klubben och förbundet har tillräckliga kvalifikationer för, kan klubben i efterhand kräva skadestånd för brott mot turordningsreglerna i LAS. Du kan i det läget inte få jobbet tillbaka, men du kan få ett ekonomiskt skadestånd för förlorad inkomst och ett allmänt skadestånd för lagbrottet. Oftast hamnar man dock inte i den typen av förhandlingar utan det vanligaste är att företag och individ kommer överens om en förlikning redan i turordningsförhandlingarna inför uppsägningarna.

Efter uppsägningen

Företrädesrätt

Om du vid uppsägningstillfället har varit anställd minst tolv månader sammanlagt under de senaste tre åren har du företrädesrätt till återanställning. Det innebär att om du sägs upp på grund av arbetsbrist så har du, under uppsägningstiden och nio månader efter att uppsägningstiden löpt ut, möjlighet att anmäla företräde till lediga tjänster.

Företrädesrätten gäller till alla anställningar inom ditt kollektivavtalsområde och på den driftsenhet där du senast var anställd, under förutsättning att du har tillräckliga kvalifikationer för tjänsten. Det innebär att du har företrädesrätt både till visstidsanställningar och tillsvidaretjänster. Det finns dock undantag inom Public Service och Bemanningsavtalet, så kolla respektive avtal alternativt fråga lokala klubben eller Journalistförbundet Rådgivning vad som gäller hos dig.

För att din företrädesrätt ska bli gällande måste du meddela arbetsgivaren att du gör anspråk på din företrädesrätt. Detta görs enklast genom att du mejlar arbetsgivaren, med kopia till klubbens eller förbundets förhandlare, och meddelar att du vill göra anspråk på din företrädesrätt till återanställning. Då får arbetsgivaren inte anställa någon annan på en tjänst du har tillräckliga kvalifikationer för under tiden du har företrädesrätt till återanställning, utan att först fråga dig, såvida det inte finns andra företrädesberättigade med längre anställningstid. Om flera personer har företrädesrätt är det den med längst anställningstid som först ska erbjudas anställning.

Tacka inte nej

Om du har gjort anspråk på företrädesrätten till återanställning och tackar nej till erbjuden anställning så förlorar du din företrädesrätt. Du kan alltså inte tacka nej till en tjänst i väntan på ”något bättre” som du kanske vet kommer att dyka upp längre fram, utan tackar du nej så har du inte längre företrädesrätt till återanställning. Det finns dock undantag. Om du till exempel erbjuds ett kortare vikariat och du under samma tid har en anställning någon annanstans som du inte kan avbryta så har du giltigt skäl att tacka nej utan att för den skull förlora din företrädesrätt till återanställning. I det läget kan det dock vara bra att få skriftligt besked från arbetsgivaren att din företrädesrätt består. Detta för att undvika tvist längre fram.

Måste du arbeta under uppsägningstiden?

Ska man jobba?

Om ni inte kommer överens om något annat ska du jobba så länge du är anställd, det vill säga även under din uppsägningstid. Det innebär att du är skyldig att arbeta inom kollektivavtalets gränser, och arbetsgivaren skulle, efter förhandling, kunna placera dig på en annan journalistisk tjänst än den du är anställd på vid uppsägningstillfället. Skulle det innebära att du under uppsägningstiden jobbar på en tjänst som normalt sett ger lägre lön, eller om arbetsgivaren ändrar ditt schema så att du jobbar färre timmar än vanligt, har du alltså trots det rätt att behålla din ordinarie lön under uppsägningstiden. Arbetsgivaren kan inte heller flytta dig till en annan ort om det försvårar din möjlighet att söka nytt jobb.

Söka nytt jobb på arbetstid

Även om du har fortsatt arbetsskyldighet under uppsägningstiden så har du rätt att gå till Arbetsförmedlingen, gå på anställningsintervjuer, besöka Trygghetsrådet och liknande på betald arbetstid.

Arbetsbefriad?

Ibland finns det inga arbetsuppgifter för den uppsagde under hela eller delar av uppsägningstiden. Då kan du bli arbetsbefriad, men har ändå rätt att få lön i samma omfattning som du skulle ha fått om du hade arbetat. Om du blir arbetsbefriad har du rätt att ta ett annat jobb. Se dock alltid till att du har fått skriftligt på att du är arbetsbefriad och för vilken tid arbetsbefrielsen gäller.

Lön under uppsägningstiden

Om du blir arbetsbefriad under uppsägningstiden har arbetsgivaren enligt LAS rätt att göra avdrag för inkomster som du får av annan anställning under tiden du är arbetsbefriad. Alltså: om du får ett jobb med samma eller högre lön än du har idag så behöver arbetsgivaren inte betala ut någon lön till dig. Får du ett jobb med lägre lön behöver din gamla arbetsgivare bara betala mellanskillnaden mellan din nya lön och din gamla.

Däremot kan arbetsgivaren inte göra avräkning för inkomster du har som frilans.

I ett avtal om uppsägning är det dock inte ovanligt att man får uppsägningstiden arbetsbefriad och avräkningsfri. Det innebär att om du får ett nytt jobb under uppsägningstiden så får du dubbla löner för den tiden.

Ofta får man avräkningsfriheten mot att man avsäger sig företrädesrätten till återanställning. Be alltid din lokala klubb eller någon från förbundet att granska avtalet innan du skriver på.

Avgångsvederlag

Avgångsvederlag skiljer sig från uppsägningstid på så sätt att under uppsägningstiden är du fortfarande anställd. Det är du inte när du får ett avgångsvederlag, vilket bland annat innebär att du inte tjänar in semester eller tjänstepension under tiden med avgångsvederlag. Ofta betalas avgångsvederlag ut som en klumpsumma, och då kan det vara bra att kontakta Skattemyndigheten för att begära jämkning, så att du inte betalar onödigt mycket skatt.

I och med att du inte längre är anställd när du får ett avgångsvederlag är du helt fri att ta annan anställning och arbetsgivaren kan i normalfallet varken ha synpunkter på konkurrerande verksamhet eller göra avdrag på ditt avgångsvederlag för det du tjänar i en ny anställning.

Viktigt att tänka på vid avgångsvederlag är att du måste anmäla dig som arbetssökande direkt dagen efter att din anställning upphör, för att skydda din sjukpenninggrundande inkomst (SGI) hos Försäkringskassan. Du bör även omedelbart kontakta a-kassan och skicka in ditt uppsägningsavtal till dem så att de kan göra sin bedömning om när du blir berättigad till a-kasseersättning. De räknar avgångsvederlaget som inkomst vilket innebär att du inte får ersättning från a-kassan förrän du beräknas ha förbrukat ditt avgångsvederlag.

Frånvaro under uppsägningstid

Semester

Om du har kortare uppsägningstid än sex månader är du inte skyldig att ta ut någon semester under uppsägningstiden. Du kan alltså även återkalla redan beviljad kommande semester. Intjänad men ej uttagen och sparad semester, liksom eventuell komptid, rapporterad övertid och liknande, har du rätt att få ut i pengar då anställningen upphör.

Om din uppsägningstid är längre än sex månader kan arbetsgivaren lägga ut semester under uppsägningstiden, dock inte under de första sex månaderna, om ni inte kommer överens om något annat. Under tiden du är anställd fortsätter du att tjäna in betalda semesterdagar, även om du är arbetsbefriad, så länge ni inte har kommit överens om annat. Om du fått förskottssemester är du aldrig återbetalningsskyldig om du blir uppsagd på grund av arbetsbrist.

Sjuk?

Om du har arbetsskyldighet och blir sjuk under din uppsägningstid sjukanmäler du dig precis som vanligt. Om du däremot är arbetsbefriad, eller har avgångsvederlag och blir sjuk har du ingen skyldighet att anmäla dina sjukdagar till din arbetsgivare. Däremot är det viktigt att anmäla till Försäkringskassan om du blir sjukskriven av läkare när du har avgångsvederlag, för att skydda din sjukpenninggrundande inkomst.

Lojalitetsplikt, företagshemligheter och konkurrensklausuler

Lojalitetsplikt

Så länge du är anställd, det vill säga även under uppsägningstiden, är du bunden av lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren, såvida ni inte har skrivit bort delar av den i ett uppsägningsavtal. Det innebär att du inte får göra något som kan skada arbetsgivaren, som att bedriva konkurrerande verksamhet eller aktivt lobba för att samarbetspartners ska lämna din nuvarande arbetsgivare. Utgå ifrån att det du har skapat i din tjänst och de kontakter du har knutit i första hand tillhör arbetsgivaren.

Om du känner dig osäker på om något du vill göra är tillåtet, prata i första hand med din arbetsgivare. Du kan också vända dig till Journalistförbundets ombudsmän för rådgivning. Att bryta mot lojalitetsplikten kan vara saklig grund för uppsägning av personliga skäl eller i grova fall även avsked, och skulle arbetsgivaren vidta sådana åtgärder riskerar du att bli avstängd från a-kassan och stå utan inkomstförsäkring.

Lagen om företagshemligheter

Medan lojalitetsplikten är knuten till anställningstiden gäller lagen om företagshemligheter både under och efter anställningen. Företagshemligheter är i korthet information som kan skada arbetsgivaren om den sprids vidare. Information om brott eller andra missförhållanden är exkluderad. Informationen kan delas upp i affärs/ekonomisk information som till exempel kundlistor, avtalsvillkor, information om anställda, planerade projekt och liknande, eller teknisk information om designmodeller, datakoder och liknande.

Ju högre position du har haft i företaget, ju mer troligt är det att du har tagit del av företagshemligheter och desto större är kraven på dig att vara aktsam med den informationen som du har fått i din anställning. Om du röjer företagshemligheter riskerar du vite och skadestånd och i grova fall även fängelse.

Konkurrensklausul

Det händer att anställningsavtal innehållet en konkurrensklausul som begränsar den anställdes möjligheter att arbeta efter anställningen. Ofta är dessa klausuler oskäliga, då begränsningen för den anställde är för ingripande jämfört med den eventuella skadan för arbetsgivaren. Det bästa är att så klart om man kan förhandla bort konkurrensklausulen redan innan man skriver på sitt anställningsavtal, men om du har en konkurrensklausul och är på väg att sägas upp: kontakta Journalistförbundets ombudsmän för råd om hur klausulen kan hanteras i samband med uppsägningen.

Trygghet efter anställningen

Trygghetsrådet (TRR)

Om det finns kollektivavtal på arbetsplatsen ska arbetsgivaren anmäla till Trygghetsrådet att du har rätt att omfattas av deras service och tjänster. Företaget ska se till att ni får information från Trygghetsrådet så tidigt som möjligt. 

TRR erbjuder personlig yrkesrådgivning och ersättning för överenskomna utbildningar. För dig som har fyllt 40 år finns även rent ekonomiska ersättningar i form av avgångsersättning, AGE, och möjlighet till studiestöd i upp till fyra terminer.

Trygghetsrådet når du själv på telefon: 020-877877, eller mejl. Mer info på TRR.se.

Arbetsförmedlingen

Anmäl dig som arbetssökande till Arbetsförmedlingen senast dagen efter att din uppsägningstid har löpt ut. Det kan man göra digitalt på Arbetsförmedlingen.se. Detta är mycket viktigt framför allt för att din sjukpenningsgrundande inkomst, SGI, ska skyddas.

A-kassan

Om du är medlem i en a-kassa kan du få ersättning om du blir arbetslös, förutsatt att du är anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen, står till arbetsmarknadens förfogande och har lämnat ett arbetsgivarintyg till den a-kassa där du är medlem. Notera att ditt medlemskap i Journalistförbundet inte automatiskt innebär att du är medlem i Journalisternas arbetslöshetskassa utan du ska ha ansökt om medlemskap i a-kassan separat. För att få en ersättning som baseras på din inkomst behöver du ha varit medlem de senaste tolv månaderna innan du blir arbetslös. Du kan läsa mer på Journalisternas-akassa.se.

Kontakta a-kassan redan i samband med att du sägs upp. Det underlättar och snabbar upp handläggningen om du sedan behöver ansöka om ersättning när din uppsägningstid löpt ut.

Inkomstförsäkringen

Om du har varit medlem i Journalistförbundet och en a-kassa i minst tolv månader när anställningen upphör omfattas du av Journalistförbundets inkomstförsäkring via Bliwa. Den fyller ut från taket i a-kassan till 80 procent av din månadslön (upp till 60 000 kronor) de första 150 dagarna om du blir arbetslös. Om du dessutom har tecknat tilläggsförsäkringen har du rätt till ytterligare 120 dagar. Ersättningen betalas ut av Bliwa försäkringar och du behöver göra en skriftlig ansökan. Blankett för detta finns här.

AGE

Du som är över 40 år sista anställningsdagen och har varit anställd i över fem år hos samma arbetsgivare, samt är inskriven på Arbetsförmedlingen som arbetssökande på minst 20 procent har rätt till avgångsersättning via Trygghetsrådet, så kallad AGE. AGE:n täcker 70 procent av din lön, vilket innebär att har du en lön som täcks till 70 procent av a-kassa, så omfattas du inte av AGE. Hur länge du får ersättningen beror på din ålder och lön. Omfattas du av en inkomstförsäkring så kompletterar den AGE:n. Du kan aldrig få mer än 80 procent av din lön i sammanlagd ersättning. Men AGE:n räcker i många fall längre än inkomstförsäkringen. Mer om AGE kan du läsa här.

Medlemskapet i Journalistförbundet

Du bör fortsätta vara medlem i förbundet även som uppsagd och arbetssökande (medlemskapet är till exempel en förutsättning för att du ska få ut din inkomstförsäkring), men kom ihåg att meddela ny inkomst genom att logga in på min sida på sjf.se så att du inte betalar en onödigt hög avgift till förbundet.

Om du väljer att bli frilans, kontakta medlemsregistret, så att du blir registrerad som frilansmedlem i förbundet och därmed också får tillgång till Journalistförbundets frilanstjänster.

Om du får jobb i en annan bransch eller ett jobb som inte är journalistiskt bör du dock ansöka om utträde, eftersom du inte har rätt till förhandlingshjälp via Journalistförbundet om du inte har journalistiska arbetsuppgifter. Se däremot till att du blir medlem i ett annat förbund innan du går ur Journalistförbundet så att du inte går miste om intjänad tid i inkomstförsäkringen, om det är möjligt att ta med sig den till ditt nya förbund. Här ansöker du om utträde ur förbundet.

Senast ändrad 15 mars 2024