Ordlista

Här förklarar vi en del begrepp som nämns i texterna om medlemsomröstningen.

Denna sida är under uppbyggnad. Saknar du något ord i listan? Mejla oss!

Arbetslöshetsförsäkring

När du blir medlem i en a-kassa innebär det att du tecknar en arbetslöshetsförsäkring. Om du jobbat och varit medlem i ett år kan du, om du blir arbetslös, ansöka om ersättning från a-kassan. 

Avgångsersättning (AGE)

Om din anställning upphört på grund av arbetsbrist eller sjukdom, genom uppsägning eller överenskommelse kan du ha rätt till så kallad avgångsersättning (AGE) från Trygghetsrådet TRR.

Du ska då ha arbetat vid ett företag anslutet till Huvudavtalet och ha jobbat sammanhängande i 5 år. Du ska ha fyllt 40 år och du ska vid anställningens upphörande vara arbetslös. En ersättning som kompletterar ersättningen från a-kassan betalas ut. I det nya Huvudavtalet kan du även få AGE efter att din visstidsanställning löpt ut eller avslutats på grund av arbetsbrist.

Egenanställningsföretag

Om du vill frilansa men inte starta egen firma kan du anlita ett egenanställningsföretag. Företaget har f-skattsedel och fakturerar åt dig, och tar ut en avgift/provision.

Huvudavtalet

Journalistförbundets medlemmar ska rösta om ifall man tycker att förbundet ska anta det aktuella Huvudavtalet eller inte. Avtalet är ett omställningsavtal. Det är även en del av Trygghetsöverenskommelsen som gjorts mellan parterna på den privata arbetsmarknaden. Huvudavtalet reglerar hur Journalistförbundets medlemmar ska få stöd vid omställning. Det handlar om kompetensutveckling under pågående eller tidigare anställning, och hjälp att få ett nytt jobb om man blir av med sitt. Utöver detta innehåller Huvudavtalet nya regler för vad som gäller vid turordning vid uppsägning. Läs mer om Huvudavtalet här.

Inkomstbasbelopp

Varje år slår regeringen fast hur stort inkomstbasbeloppet ska vara. 2022 är inkomstbasbeloppet 71 000 kronor. Det är beräknat av Pensionsmyndigheten. Inkomstbasbeloppet används exempelvis för att beräkna studiestöd. Läs mer om studiestöd här

Januariavtalet

I valet 2018 fick inget av de traditionella blocken majoritet. Då ingick Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna det så kallade Januariavtalet. Stefan Löfven kunde väljas som statsminister med en regering bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Efter att avtalet mellan partierna träffats inledde parterna på den privata arbetsmarknaden – LO, PTK och Svenskt Näringsliv – förhandlingarna om Trygghetsöverenskommelsen (ibland även kallad "LAS-överenskommelsen").

Kompetensstöd

Kompetensstöd innebär en möjlighet att vara tjänstledig från sin anställning i syfte att stärka sin ställning på arbetsmarknaden, och då erhålla såväl det nya statliga studiestödet som det kompletterande kollektivavtalade stödet.

Det tidigare omställningsavtalet gav endast stöd då en tillsvidareanställning upphörde. Kompetensstödet innebär en ny möjlighet att förbättra sin kompetens även under pågående anställning. Det kan handla både om ledighet för regelrätta utbildningar och om ledighet för validering och certifiering. Utbildningar som ligger inom ramen för din arbetsgivares kompetensutvecklingsansvar ska inte finansieras av stödet, utan direkt av din arbetsgivare.

Stödet gäller både för tillsvidare- och visstidsanställda, med samma kvalifikationskrav som omställningsstödet.

Kompletterande studiestöd

I det nya Huvudavtalet finns ett kompletterande studiestöd. Som en del av Trygghetsöverenskommelsen kan personer som omfattas av det nya Huvudavtalet få ett extra studiestöd. Detta utöver det statliga nya omställningsstudiestödet. Omställningsstudiestödets bidragsdel och Huvudavtalets kompletterande studiestöd kan tillsammans som mest ge 46 150 kronor per månad (2022 års nivå). 

Las-avtalet/Las-överenskommelsen

Se Trygghetsöverenskommelsen.

LO

Landsorganisationen i Sverige är en sammanslutning av 14 fackförbund, som organiserar arbetare i Sverige. LO är en av arbetstagarparterna på den svenska arbetsmarknaden.

Lokala parter

En arbetstagarorganisation (fackklubb) på en arbetsplats agerar som part gentemot arbetsgivaren/företaget och kan förhandla om lokala avtal eller i ärenden med enskilda medlemmar.

Omställning

Företag kan behöva ställa om när förutsättningar förändras och/eller annan/ny kompetens behövs. Antingen löser man omställningen med befintlig personal, eller så kan företaget behöva säga upp personal. En omställningsorganisation kan hjälpa både företag, fack och enskilda personer med omställning. Uppsagd personal kan få stöd av en omställningsorganisation med sin egen omställning. Stödet kan bestå av exempelvis rådgivning, vägledning, förstärkt stöd för sjuka, köpta utbildningar, köpt validering, studieersättning, samt kortvarigt och kompletterande studiestöd. Stödet består också av avgångsersättning (AGE).

Omställningsorganisation 

Se Trygghetsrådet TRR.

Omställningsstudiestöd

Ett nytt omställningsstudiestöd har införts i lagen. Detta som en del av Trygghetsöverenskommelsen. Stödet ska underlätta för vuxna personer som vill vidareutbilda sig för att bli mer attraktiva på arbetsmarknaden, och det hanteras av CSN.

Omställningsstöd

Det tidigare Omställningsavtalet mellan PTK och Svenskt Näringsliv ersätts av Huvudavtalet. Det ger tillsvidareanställda rätt till omställningsstöd från Trygghetsrådet TRR i form av rådgivning, studier och extra ekonomisk ersättning vid uppsägning (AGE). Till exempel i samband med uppsägningar på en arbetsplats på grund av arbetsbrist. Huvudavtalet ger även visstidsanställda rätt till stöd från Trygghetsrådet TRR. Detta är en nyhet jämfört med hur det fungerat tidigare.

Parterna (på den svenska arbetsmarknaden)

PTK, LO och Svenskt Näringsliv är parterna på den svenska privata arbetsmarknaden, som förhandlat fram det nya Huvudavtalet.

PTK

Journalistförbundet är medlem i PTK, som är en samverkansorganisation som samlar förbund för tjänstemän i privat sektor. PTK förhandlar kollektiva avtal och utbildar förtroendevalda och förbundsanställda om kollektivavtalade försäkringar och pension.

Studiestöd

Ett ekonomiskt bidrag, och lån om det behövs, som syftar till att möjliggöra för enskilda personer att studera vidare efter slutförd skolgång eller att senare i livet återuppta studier. Med Trygghetsöverenskommelsen utökas det redan befintliga studiestödet.

Svenskt Näringsliv

49 arbetsgivar- och branschorganisationer ingår i Svenskt Näringsliv, som är förhandlingspart gentemot arbetstagarorganisationerna.

Trygghetsrådet TRR

TRR är en av Sveriges äldsta trygghetsorganisationer och ägs av PTK tillsammans med Svenskt Näringsliv. TRR är ett resultat av ett omställningsavtal, som slöts mellan dessa parter 1974. Syftet är att stötta tjänstemän i privat sektor som blivit uppsagda på grund av arbetsbrist till nytt jobb.

Stödet kan bestå av exempelvis rådgivning, vägledning, förstärkt stöd för sjuka, köpta utbildningar, köpt validering, studieersättning, samt kortvarigt och kompletterande studiestöd. Stödet består också av avgångsersättning (AGE).

TRR tillhandahåller även vägledning till lokala parter (klubbar och arbetsgivare) vid företag med omställningsbehov.

Trygghetsöverenskommelsen

Trygghetsöverenskommelsen kallas också ibland las-överenskommelsen. Den är en helhetslösning, med förändringar både i lag och avtal som ska tillgodose både arbetsgivarnas och arbetstagarnas intressen.

Trygghetsöverenskommelsen innehåller förslag på lagändringar, som kommer att besluts av riksdagen under våren 2022. Den innehåller också Huvudavtalet, som är ett omställningsavtal och en del av en överenskommelse mellan parterna på den svenska privata arbetsmarknaden (PTK, LO och Svenskt Näringsliv). Journalistförbundet är medlem i PTK, som är en organisation som samlar förbund för tjänstemän i privat sektor.

Uppsägning på grund av arbetsbrist

Om arbetsgivaren vill göra en organisatorisk förändring som leder till att man behöver minska antalet anställda så kan det bli fråga om uppsägning på grund av arbetsbrist. Arbetsbrist är alltid saklig grund och orsaken bakom arbetsbristen kan i princip inte ifrågasättas, eftersom arbetsgivaren har en långtgående rätt att bestämma hur verksamheten ska organiseras. Det krävs alltså ingen faktisk brist på arbete för att arbetsgivaren ska kunna åberopa arbetsbrist som saklig grund, utan arbetsbrist kan vara allt ifrån ekonomiska skäl till att arbetsgivaren, till att man hellre bedriver sin verksamhet med hjälp av frilansar än att ha anställda.

Senast ändrad 18 februari 2022