Så går avtalsförhandlingarna till

Det finns en förhandlingsdelegation som består av dels representanter från förbundsstyrelsen, dels de avtalsdelegerade som valts av avtalskonferenserna. 

Journalistförbundet arbetar med en stor och en liten förhandlingsdelegation. Den stora delegationen prioriterar mellan de krav som förts fram och tar ställning till de olika förslag som utväxlas mellan förbundet och arbetsgivarnas organisation. Lilla delegationen, som består av förbundsordföranden, förhandlingschefen och ofta också ytterligare en person sköter de direkta förhandlingarna med arbetsgivarnas organisation. Kollektivavtalsförhandlingarna pågår ofta under många månader i mer eller mindre intensiva faser, där båda parter måste ge och ta.

Förhandlingsdelegationens uppdrag är att försöka uppnå en så bra överenskommelse som möjligt. När förhandlingarna till sist kommer in i ett skede där förhandlingsdelegationen måste bestämma sig för att acceptera en överenskommelse eller ej, men det är förbundsstyrelsen som fattar det avgörande beslutet. Det beror på att det bara är förbundsstyrelsen som kan ställas till svars inför medlemmarna vid förbundets kongress.

Medling
Om parterna i en avtalsförhandling inte kommer överens kan de begära hjälp av Medlingsinstitutet att lösa tvisten. Det räcker att den ena av parterna begär medling. Syftet med medlingen är att få parterna att hitta nya lösningar eller medelvägar. Om parterna misslyckas med att komma överens kan medlare ge förslag till nytt avtal som parterna får godkänna eller förkasta.

Strandning och konflikt
Om parterna inte kan komma överens om villkoren i ett nytt avtal strandar förhandlingarna. Skulle detta inträffa har både facket och arbetsgivarnas organisation möjlighet att ta till olika stridsåtgärder för att få igenom sina krav. Facket kan till exempel ta ut medlemmar i strejk och arbetsgivarna kan svara med lockout. Ett annat exempel på facklig stridsåtgärd är blockad, till exempel mot övertid, nyanställningar eller vissa arbetsuppgifter.