Anställd eller frilans - vad är skillnaden?

Frilansars och anställda journalisters arvoden/löner och villkor hänger ihop. Sämre villkor för den ena gruppen leder så småningom till sämre villkor för den andra. Här redogörs för likheter och skillnader, för att öka kunskapen och medvetenheten bland de anställda om frilansarnas villkor – och vice versa.

Anställd eller frilans
Anställd är den som arbetar åt en arbetsgivare. Anställningen kan vara tidsbegränsad (ofta kort, av LAS-skäl sällan över 11 månader) eller tillsvidare.

Tillsvidareanställningen har dock ingen livstidsgaranti. På många redaktioner pågår sedan länge en kraftig nedskärning av antalet anställda.

Frilans är den som arbetar självständigt för flera uppdragsgivare och som antingen är f-skattare och själv betalar in skatt och arbetsgivaravgifter eller är a-skattare, då uppdragsgivaren betalar in skatt och arbetsgivaravgifter.

På många redaktioner pågår också nedskärning av medverkan av frilansar.

Inkomster eller intäkt
Lönen för en anställd betalas ut med en bestämd summa varje månad. Utöver det får den anställda semesterersättning, traktamenten, OB-tillägg och övertidsersättning enligt kollektivavtalet.

En anställd har normalt en garanterad löneutveckling, reglerad genom kollektivavtalet.

Upphovsrättsersättning regleras normalt genom avtal, centralt och/eller lokalt. Summan är vanligen låg (TU-avtalet ger för år 2005 till exempel 1550 kronor för företagets rätt att använda den anställdas material för publicering i ”elektroniska produkter”.)

Frilansen har ingen egentlig lön. Frilansens arvoden utgörs av de intäkter som ska betala kostnaderna och räcka till lön. "Lönen" för den som har egen firma är lika med "vinsten", dvs intäkter minus kostnader. Hur hög frilansens ”lön” blir beror på hur mycket frilansen lyckas sälja för och hur stora kostnader han/hon har.

Några automatiska höjningar av arvodena förekommer inte. Tvärtom har de flesta frilansars inkomster legat stilla eller sjunkit de senaste åren.

Enligt upphovsrättslagen har frilansen rätt till inkomster för vidarepublicering, men det krävs ofta en hård kamp med uppdragsgivaren och många uppdragsgivare vägrar betala och måste dras inför domstol.

Kostnader
Avgifter för pension och vissa försäkringar betalas av arbetsgivaren. Avgiften till a-kassan betalas av den anställda själv; en anställd har sällan problem med att få ut ersättningen från a-kassan vid arbetslöshet.

Företagshälsovård finns på många företag i någon form. Den kan variera från att bara ta hand om arbetsrelaterade problem (då på företagets bekostnad) till regelrätt sjukvård (som den anställda betalar själv). Finns företagshälsovård brukar den också kunna förmedla sjukgymnastik och annan rehabilitering. En del arbetsgivare erbjuder möjlighet till friskvård.

Arbetsgivaren ansvarar för arbetsplatsen. I bästa fall hålls den också i gott skick, något som ofta avgörs av företagets ekonomiska situation. Den anställda har små möjligheter att påverka val av möbler, placering i eget rum eller öppet landskap, antal hyllor att förfoga över osv. Arbetsredskap som datorer, telefoner, skrivare, kopiatorer och kontorsmateriel svarar arbetsgivaren för. Datasupport och övrig service svarar också företaget för.

Många företag har personalmatsal och många anställda får viss subvention på lunchpriset. Gratis kaffe förekommer ofta.

Avdragsrätten för den enskilda anställda är begränsad.

Frilansen "är sitt eget företag” och betalar för alla typer av försäkringar utom medlemsförsäkringen "Grundbulten",t ex företagsförsäkring, sjuk- och pensionsförsäkring. Utan försäkring blir pensionen låg. Frilansenbetalar själv avgift till a-kassan och har rätt till ersättning vid arbetslöshet, men måste då låta firman vila. Det får i princip bara göras en gång. Behöver frilansen åter utnyttja a- kassan måste firman avvecklas.

Frilansen måste betala eventuell företagshälsovård, en del är avdragsgillt i frilansens firma, t ex hälsokontroller och rehabilitering godkänd av försäkringskassan, medan frilansen med enskild firma måste betala hela kostnaden för bl a motionskort.

Frilansen ordnar själv och inreder sin arbetsplats, vilket kan bli alltifrån ett hörn i köket till en hyrd arbetslokal. Arbetsredskap som datorer, telefoner, skrivare, kopiatorer och kontorsmaterial måste frilansen ordna, liksom datasupport och övrig service.

Frilansen har inga subventioner på lunch och kaffekostnader.

Sådant som är avdragsgillt för den anställdes arbetsgivare är oftast avdragsgillt i frilansens firma. Att kostnader är avdragsgilla innebär att företaget inte betalar skatt för dem.

Arbetsmiljö
Ansvaret för arbetsmiljön ligger hos arbetsgivaren. Ansvaret är reglerat i lag. Möjligheterna för den enskilda anställda att påverka sin arbetsmiljö är dock begränsade. Vill företaget till exempel dra ned på hyreskostnaderna genom att minska lokalytan har den anställda inte mycket att säga till om.

En anställd har naturligtvis oftast arbetskamrater. Möjligheten till redaktionellt stöd finns – även om kvaliteten varierar.

Ansvaret för arbetsmiljön vilar helt och hållet på frilansen, som bör se till att den är ergonomiskt riktig. Ekonomin sätter gränser för de flesta.

Många frilansar tycker att bristen på arbetskamrater försämrar arbetsmiljön. Fler än hälften sitter hemma och jobbar och har därför varken redaktionellt stöd eller arbetskamrater.

Frihet/trygghet
Den garanterade lönen varje månad ger ekonomisk trygghet. I övrigt kan man säga att anställda betalar för tryggheten i form av begränsad frihet. Den anställda har arbetsplikt och reglerad arbetstid, vilket innebär att han/hon ska vara på plats under arbetstid och kan beordras att arbeta övertid. Den anställda kan inte fritt bestämma över semester eller annan ledighet. Den anställda riskerar emellertid oftast inte sin anställning vid föräldraledighet eller långtidssjukskrivning. Skulle det uppstå arbetsbrist vid företaget (vilket definieras av arbetsgivaren) upphör dock anställningstryggheten, i synnerhet för de senast anställda.

Den anställda riskerar omplacering när företaget behöver fylla luckor efter långvarig sjukfrånvaro eller i samband med omorganisationer.

Uppsägning på grund av arbetsbrist eller mer eller mindre uttalat tvång att acceptera erbjudanden om pension eller avgångsvederlag är det som kan hota själva anställningen.

Arbetsgivaren har rätt att ”leda och fördela arbetet”. Den anställda har i stort sett inga möjligheter att påverka vem som är chef, att välja bort en dålig chef till exempel.

Frilansar tycker överlag att friheten är det bästa med att vara frilans. Det kan vara friheten att styra arbetstider, arbetsplats, arbetsuppgifter, ämnen och uppdragsgivare liksom möjligheten att göra arbetsresor. I praktiken begränsas friheten av att frilansen måste anpassa sig till omgivningen. Han/hon måste förstås arbeta när barnen är på dagis och i skolan och när uppdragsgivare och människor som ska intervjuas finns på plats.

Mot friheten står bristen på ekonomisk trygghet. "Drömjobben" får ofta stå tillbaka för "brödjobb" som kan ge intäkter. Att stå utan uppdrag och inte kunna försörja sig är frilansens största hot. En frilans har ofta inte uppdrag för längre tid än någon eller några månader framåt i tiden. En frilans kan bli av med långvariga uppdrag, även om det finns frilansavtal som ger frilansar rätt till en viss uppsägningstid.

Föräldraledighet och långtidssjukskrivning drabbar frilansar tredubbelt, dels genom att de ofta ligger på en låg ersättningsnivå dels genom att de inte får in några intäkter för att betala fasta kostnader. De tappar också kontakten med uppdragsgivare under bortovaron.

Den ofta dåliga ekonomin leder till att många frilansar får en mycket låg pension och måste fortsätta arbeta för att dryga ut pensionen.

Frilansar "slipper" ha chefer över sig. Uppdragsgivare kan visserligen också ha synpunkter på deras arbete, men i betydligt mindre utsträckning och uppdragsgivarna styr inte över frilansens arbetssituation på samma sätt som chefer.

Hot
Det är arbetsgivarens ansvar att se till en anställd som i arbetet är utsatt för någon form av hot eller trakasserier – fysiskt eller psykiskt – får det skydd som behövs. Den hotade kan också få råd och hjälp av Journalistförbundet.

Om frilansen utsätts för hot och trakasserier i arbetet är det han/hon som själv måste skaffa skydd.

Även hotade frilansar kan naturligtvis få råd och hjälp från förbundet.

Kompetensutveckling
Beroende på företagets ekonomi och ledningens vilja kan den anställda erbjudas kompetensutveckling (under dåliga tider är dock utbildning något som företagen först skär ned på).

Rätt att delta i Fojo-kurser med bibehållen lön regleras genom kollektivavtal.

Frilansen är ansvarig för sin kompetensutveckling. Som medlem i Journalistförbundet och Servicebolaget har frilansar rabatter och resebidrag på en hel del kurser och utbildningar, bl a på Fojos och Pressinstitutets kurser. Men frilansen får ingen ersättning för förlorad arbetsinkomst och kan inte ta några uppdrag under den tid han/hon går på kurs.

Bakom texten ligger Journalistförbundet, Frilans Riks och Journalistklubben på DN.

 

 

 

Taggar: frilans