Så hanteras fackliga frågor för bemanningsanställda

I mars slås Mittmedia Kompetens ihop med Marieberg Media. Alla som nu är anställda i Mittmedia Kompetens kommer då att övergå till att vara anställda av Marieberg Media. Det här innebär även förändringar när det gäller hur fackliga frågor kan hanteras. Ombudsman Åse Harding reder ut begreppen.

Varken Mittmedia Kompetens eller Marieberg Media har för tillfället några lokalt förtroendevalda som kan förhandla med arbetsgivaren. Det vill vi gärna ändra på. Svenska lagar, avtal och den världsunika partsmodellen som råder på stora delar av den svenska arbetsmarknaden ger nämligen de anställda stora möjligheter till insyn och inflytande på sina arbetsplatser. För att kunna åtnjuta detta fullt ut behöver man välja fackliga representanter, förtroendevalda, och ha en aktiv fackklubb.

Men först lite bakgrund kring hur det fackliga landet ligger just nu. Åse Harding, Journalistförbundets ombudsman och kontaktperson för bemanningsanställda, svarar här på lite frågor som en kan tänkas ha som bemanningsanställd. 

Åse Harding

Varför sköter du förhandlingar för medlemmar på Marieberg Media och vad händer nu med medlemmarna på Mittmedia Kompetens?

– Det vanliga är att varje företag har en egen fackklubb, där ett gäng engagerade medlemmar väljs av resten av medlemmarna att företräda dem i olika fackliga frågor. Det har genom åren funnits förtroendevalda klubbstyrelser även på Marieberg Media och Mittmedia Kompetens.

– Av olika skäl har dessvärre båda dessa klubbar haft svårt att hålla klubben levande, så att säga. Det har bland annat berott på att de förtroendevalda fått nya jobb, ofta som direktanställda på kundföretagen, men även på att det har upplevts som svårt att få tid för det fackliga arbetet när man jobbar som uthyrd bemanningsanställd. Och om då de fackliga kollegerna droppar av och klubbstyrelsen krymper så har det till slut känts övermäktigt för en liten klubbstyrelse att företräda hundratals medlemmar i allsköns frågor, även när jag funnits med som stöd. Här behöver vi nu vara lite kreativa för att framåt hitta en mer hållbar lösning.

Här behöver vi nu vara lite kreativa för att framåt hitta en mer hållbar lösning.

– På Mittmedia kompetens tog klubben på kundföretaget Mittmedia över förhandlingsrätten när MMK:s klubbsektion lades ner. Det har fungerat väl, eftersom Mittmediaklubben hela tiden har haft tät kontakt både med medlemmarna och sektionsstyrelsen på MMK. Men en lokal fackstyrelse på bemanningsföretaget är alltid att föredra.

Vad skulle vara skillnaden om det fanns en fackklubb som förhandlade istället?

– Den största fördelen är såklart att ni finns där ute, på arbetsplatserna. Jag hör ju inte hur snacket går i korridorerna (när det nu går snack i korridorer då, och inte merparten sitter hemma och jobbar …) och kan bara ta de förhandlingar som arbetsgivaren kallar till, eller om någon enskild medlem hör av sig till mig med ett problem som kan behöva förhandlas med arbetsgivaren.

– Om ni är flera på varje redaktion som är förtroendevalda så kan ni bolla fackliga frågor på betald arbetstid, ta upp saker som ni vill förändra med arbetsgivaren, antingen genom förhandling eller bara genom att ha ett möte och göra faktisk skillnad. Inte bara, som jag, släcka bränder. De av er som då tar upp de här frågorna är skyddade av förtroendemannalagen och arbetsgivaren är medveten om att de för allas talan och inte bara talar i egen sak.

Är det inte bättre att du som är proffs förhandlar, än att personer med mindre vana gör det?

– Nja, faktiskt inte. Det är mycket större chans för er som anställda att faktiskt påverka er arbetssituation. När jag från förbundet centralt kommer in blir arbetsgivaren genast mer formell och svängrummet för att hitta kreativa lösningar på problem kan minska.

– Dessutom tappar man med den här lösningen det allra viktigaste, nämligen den löpande kontakten och informationen som en fackklubb på ett företag med kollektivavtal har rätt att få. När det har funnits fackklubb på Marieberg Media och MMK har styrelsen löpande haft möten med arbetsgivaren där företagets representanter berättar om vad som är på gång, och där styrelsens förhandlare har kunnat ta upp frågor från medlemmar eller frågor som styrelsen diskuterat i förväg. Den här löpande dialogen, som nu helt saknas, är superviktig och gör att alla klubbens medlemmar kan känna sig mer delaktiga i vad som händer på företaget.

Den här löpande dialogen, som nu helt saknas, är superviktig.

Vilken typ av förhandlingar är det som du sköter?

– Jag förhandlar i princip bara när det är fråga om uppsägningar eller om en medlem sökt upp mig för att företaget brutit mot någon regel i kollektivavtalet. Fram till förra årets lönerevision har det funnits lokalt förtroendevalda och då har vi också haft löneförhandlingar där både jag och de lokalt förtroendevalda har varit med. I år finns inget lokalt bollplank, så då kommer nästan hela ansvaret för lönediskussionerna att landa på er medlemmar. Enligt kollektivavtalet ska arbetsgivaren, om det inte finns en lokal klubb, förhandla lön med var och en. Nu kommer jag troligen ändå att ha en löneförhandling ”light”, men för att lönearbetet ska fungera optimalt krävs det att det finns lokalt förtroendevalda.

Vilken typ av förhandlingar och fackligt arbete gör du INTE?

– Som jag varit inne på tidigare så har jag dessvärre inte möjlighet att själv efterforska mer generella problem som kanske borde tas upp i förhandling. Jag får inte löpande information från arbetsgivaren som en klubb skulle kunna reagera på och begära förhandling om, utan det jag gör är som sagt i princip att släcka bränder. I och med att jag inte är ute på redaktionerna så snappar jag inte upp problem som kanske många går och stör sig på eller mår dåligt av och har heller ingen bra helhetsbild av läget utan det dyker upp ett ärende här och ett där. Som klubb kan man som sagt kräva förändring och ta upp både små och stora frågor till förhandling.

Jag brukar gå till klubbordföranden eller sektionsordföranden på den tidningen jag jobbar på med fackliga frågor, kan man inte göra det?

– Jo, absolut, det är jättebra. Fortsätt med det. De känner ju din redaktion och cheferna till skillnad från mig. Och de har också generellt väldigt bra koll på både ert kollektivavtal och vad som gäller för er bemanningsanställda överlag. Men som det är nu så har de dock inte något förhandlingsmandat, så de kan inte företräda er gentemot Marieberg Media.  

– Fram till övergången har klubben på Bonnier News Local (tidigare Mittmedia norr) skött förhandlingar även för medlemmarna på MMK. Men det avtalet var slutet med den gamla ledningen på Mittmedia, så det är ännu inte klart om det är en lösning som kan fortsätta fungera, utan målet är att bilda en ny klubbstyrelse på Marieberg Media, med representanter från så många redaktioner som möjligt, så att alla medlemmars intressen kan tillgodoses.

Hur är det med skyddsombud då – vart ska vi vända oss om vi har problem med arbetsmiljön?

– När det gäller arbetsmiljöfrågor är det faktiskt annorlunda än med rent fackliga frågor. Skyddsombuden på kundföretagen både kan och ska företräda även er, när det gäller arbetsmiljöfrågor som handlar om till exempel hjälpmedel, höj- och sänkbara bord, men även den psykosociala arbetsmiljön på redaktionen, så vad gäller dagliga arbetsmiljöfrågor så har ni samma möjlighet som de anställda på kundföretagen att få hjälp och stöd av ert lokala skyddsombud. Är det däremot frågor om till exempel rehabilitering eller mer ”systematiska” arbetsmiljöfrågor så är ni i nuläget även där hänvisade till mig, som är regionalt skyddsombud och kan företräda er i den typen av arbetsmiljöfrågor gentemot Marieberg Media.

– Det vore kul om en eller flera bemanningsanställda skulle vilja testa på rollen som skyddsombud. Man får gå kurs hos oss på Journalistförbundet. Som skyddsombud jobbar man bland annat med att se till så att arbetsmiljölagen följs. Och den både måste och vill arbetsgivaren (generellt) följa.

Senast ändrad 15 januari 2021