Foto: Tor Johnsson

Nya reglerna om datalagring hotar källskyddet

Publicerad 8 april 2019

Regeringen väljer att gå vidare med det kritiserade förslaget om datalagring. Men de nya reglerna hotar källskyddet. Dessutom finns det stor risk att förslaget inte lever upp till EU-rättens krav på att skydda den personliga integriteten.

Förslaget innebär att operatörerna tvingas lagra uppgifter om elektronisk kommunikation för att polisen ska kunna få tillgång till dem. Det finns inga garantier för att uppgifter som omfattas av journalisters tystnadsplikt inte lagras och lämnas till polisen.

– När det gäller andra tvångsmedel finns det ett rättsligt skydd för journalisters tystnadsplikt, men när det gäller datalagring saknas ett sådant skydd helt, säger Ulrika Hyllert, ordförande i Journalistförbundet.

Risk för ny vända i domstol 
Sverige har kritiserats av EU-domstolen för att datalagringen är för generell, det vill säga slår för brett och får träff på alla medborgare. Med det nya förslaget har regeringen ändrat lagen på vissa punkter. Uppgifter från fast telefoni ska till exempel inte behöva lagras. Lagringstiderna kommer också att justeras och differentieras.

– Vissa justeringar som regeringen gör är till det bättre, andra är till det sämre. Men grundproblemet kvarstår. Lagringen är fortfarande generell i den bemärkelsen att alla omfattas, säger Ulrika Hyllert.

Några operatörer har redan aviserat att man anser att den nya lagen strider mot EU-rätten och att man därför kommer att överklaga bestämmelserna. Risken finns därför att det blir en ny vända i EU-domstolen för att pröva om de nya reglerna lever upp till EU-rätten.

– Journalistförbundet sa redan när utredningen tillsattes att nu måste regeringen ”göra om och göra rätt”. Det är bara att konstatera att man inte tycks ha lyckats, säger Ulrika Hyllert.

Brottsrubricering som inte används
Regeringen vill också att den tillfälliga lag som i dag gäller för uppgifter i underrättelseverksamhet ska göras permanent. Den lagen gör att uppgifter får hämtas in av till exempel SÄPO när det gäller utredning av vissa brott. Ett sådant som nämns är brott mot medborgerlig frihet. Regeln är tänkt att skydda bland annat journalister. Inrikesminister Mikael Damberg har lyft fram detta som något positivt för journalister.

– Problemet är att det är en brottsrubricering som inte används i dag. Vi har flera gånger krävt att regeringen ska se över den lagstiftningen för att den ska kunna användas som ett skydd för journalister när de hotas i sin yrkesutövning, säger Ulrika Hyllert.

Samtidigt som regeringen nu överlämnar propositionen till riksdagen bjuder inrikesminister Mikael Damberg in till ett möte med myndigheter och operatörer.

 

För mer information, kontakta:

Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet, 070-784 31 14

Tove Carlén, jurist Journalistförbundet, 070-267 65 77

 

Läs också:

Journalistförbundet på DN Debatt, kritik mot utredningen ”Datalagring – brottsbekämpning och integritet”

Journalistförbundets kommentar när regeringen tillsatte utredningen

Journalistförbundets remissvar på utredningen

Regeringens proposition, ”Datalagring vid brottsbekämpning – anpassningar till EU-rätten”

Regeringens pressmeddelande

Utredningen ”Datalagring – brottsbekämpning och integritet”

Senast ändrad 28 februari 2020