Kära Minhai.
Idag är det tre år sedan du inte längre är fri. Så fri nu en människa kan vara. Det vore intressant att få diskutera människans frihet med dig en dag, men då måste du släppas först.
Det är lätt att du bara blir ett namn, en symbol för en gemensam kamp. Någon jag inte känner, som hamnat i en orimlig situation, långt bort. Jag vill kämpa för principen om yttrandefrihet, men utan att du som människa försvinner bakom kampen. Du är en av många som kämpat för yttrandefrihet, eller kanske levt för att använda den. En helt vanlig och ovanlig person som gav ut böcker och som samtidigt skulle bygga om köket. Det har jag hört din dotter Angela Gui berätta. De som kämpar har också en vardag, med anhöriga och matlagning.
Jag kan omöjligt veta hur du känner eller hur du har det, men du har inte begått något brott och ska naturligtvis inte behandlas som om du gjort det. Hade du begått ett brott borde det dessutom prövas av en domstol.
...
Läs hela brevet hos Journalisten.