Det är kommittén Demokratin 100 år som har tagit fram "Deklaration för en stark demokrati". Den är en del i kommitténs arbete med att etablera den nationella samlingen "Vår demokrati – värd att värna varje dag", där många fler uppmuntras att stå upp tillsammans och tydligt ta ställning och arbeta för att stärka demokratin. Journalistförbundets underskrift innebär att vi under året åtar oss att jobba för att nå målen i deklarationen.
– Svenska Journalistförbundets undertecknande av "Deklaration för en stark demokrati" är viktigt för att fortsätta sätta ljuset på de utmaningar demokratin står inför. Vi ser hur yttrandefrihet och pressfrihet utmanas globalt och även i Sverige utsätts journalister dagligen för hot och hat. En annan utmaning är desinformationen som försvårar både för journalister och medborgare att navigera i vad som är sant och falskt. Fri journalistik är en vägvisare i strävan efter transparens, saklighet och väl underbyggda resonemang, och yttrandefrihet liksom pressfrihet är viktiga fundament för vår demokrati. Jag välkomnar Journalistförbundets åtaganden och underskrift som borgar för ytterligare insatser för att värna vår demokrati, säger Peter Örn, ordförande i kommittén Demokratin 100 år.
Måndag 3 maj är det Pressfrihetsdagen. En dag som också lyfter pressfrihetens centrala roll i en demokrati. Ulrika Hyllert svarar på några frågor på temat:
I den senaste rapporten från reportrar utan gränser kan vi läsa att oberoende journalistik blockeras i 73 procent av världens länder, störst pressfrihet finns i bland annat Sverige. Vad är de nordiska ländernas ”framgångsrecept” för pressfrihet?
– Grunden för pressfrihet är en stabil och stark demokrati. Det är den viktigaste förutsättningen och där har vi i Norden en lång tradition av att både försvara och utveckla demokratin. Viktiga faktorer är ett öppet samhälle med en vid yttrandefrihet och offentlighetsprincip vilket gynnar pressfriheten. Mediers oberoende från staten är en viktig del i att upprätthålla förtroendet för journalistiken. För att upprätthålla oberoendet har vi i Sverige ett så kallat självreglerande system, det betyder att det inte är staten som bedömer om något som publicerats är problematiskt utan en fristående nämnd där medierna själva står för finansieringen. Ett starkt oberoende Public Service gynnar också demokratin.
Desinformation lyfts ofta fram som ett hot mot demokratin, hur ser kunskapen om desinformation ut bland journalister i Sverige?
– Det ingår i en journalists arbete att hantera och bearbeta information, tips och källor så att det som publiceras är sant och relevant. Journalister är generellt mycket väl medvetna om hur desinformation fungerar. Samtidigt ökar desinformation och konspirationsteorier i samhället och metoderna för påverkan blir alltmer avancerade och komplexa vilket gör att journalister behöver få mer tid och möjlighet för att göra sitt jobb. Den risk jag ser är att efter många nerskärningar på redaktionerna de senaste åren har stressen i vardagen ökat och med det finns en ökad risk för att man inte kan säkerställa allt på bästa sätt. Så det är viktigt att redaktionerna prioriterar detta trots mindre resurser.
Hur ser det ut med benägenheten att polisanmäla hot och hat mot journalister i kåren?
– Tyvärr är det alldeles för få och enligt en enkät vi gjort ihop med Göteborgs universitet är det bara 12 procent som anmäler till polisen. Andelen som anmäler har minskat väldigt mycket de senaste åren och vår uppfattning efter samtal med medlemmar är att polisen i många fall inte går vidare och då känns det meningslöst att lägga tid på en anmälan samt att polisen inte har haft kompetens att ta hand om ärendet på ett bra sätt. Vi uppmanar alltid medlemmar att anmäla brott eftersom det är viktigt att synliggöra att hot är så vanligt förekommande.
Vad tror du krävs för att anmälningarna ska öka?
– Viktigast är att öka det straffrättsliga skyddet för journalister, då kan polisen få större möjligheter att prioritera brotten. Journalistförbundet har länge krävt en utredning kring detta och förra året fick vi äntligen besked om att det blir av, så det går åt rätt håll. Ökad kompetens hos både åklagare och polis krävs också för att det ska bli fällande domar i slutändan.
Varför väljer Journalistförbundet att skriva på "Deklaration för en stark demokrati"?
– För mig var det självklart att skriva under deklarationen. De värden som deklarationen bygger på, det vill säga alla människors lika värde och att ta avstånd från till exempel diskriminering och främlingsfientlighet, är principer som Journalistförbundet också tydligt står för. Deklarationen är också en viktig signal om att demokratin aldrig kan tas för givet. Det är något som vi måste försvara hela tiden och det finns en styrka i att vi är många som valt att ställa oss bakom deklarationen och på olika sätt arbeta för att stärka demokratin.
Journalistförbundets Yttrandefrihetsgrupp är på gång med en poddserie om praktiska demokratifrågor. Berätta mer!
– Yttrandefrihetsgruppen bildades i samband med att Sverige gick med i EU. Journalistförbundet såg ett behov av att försvara inte minst vår svenska offentlighetsprincip inför inträdet. Den farhågan har verkligen besannats och gruppen har fortsatt arbeta med EU-relaterade frågor, men även den digitala utvecklingen har gruppen haft fokus på. Under våren har gruppen arbetat med i poddserie. Det första avsnittet handlade om offentlighetsprincipen och de problem som funnits med att få ut allmänna handlingar under pandemin. Det andra avsnittet handlade om hot mot journalister.
