Foto: Petteri Flanagan Karttunen

Ny undersökning om hot och hat

Publicerad 30 april 2021

I en nyligen genomförd studie har forskare från Lund och Halmstad kartlagt förekomsten av hot och hat bland Journalistförbundets medlemmar. Kartläggningen ger svar på hittills obesvarade frågor om hur kön och utländsk bakgrund påverkar journalisters utsatthet. Journalisters förtroende för rättsväsendet är en annan fråga som undersöks.

De senaste åren har flera undersökningar om hot och hat mot journalister genomförts bland Journalistförbundets medlemmar. Precis som tidigare undersökningar visar studien från Lunds universitet att det är många journalister som utsätts för hot och hat. Hela 70 procent uppger till exempel att de utsatts för brottet förolämpning, vilket innebär att bli utsatt för kränkande tillmäle eller beskyllning, under de senaste tre åren. Motsvarande siffra när det gäller olaga hot är 23 procent. 

Måns Svensson
Foto: Anders Roos

– De här siffrorna är alldeles för höga och pekar på ett samhällsproblem som har konsekvenser för vår demokrati. När journalister inte känner att de kan rapportera om vissa ämnen utan att riskera trakasserier, så hotas grundläggande värden, säger Måns Svensson, projektledare och professor i rättssociologi vid Högskolan i Halmstad.

Fler kvinnliga journalister ofredas

I undersökningen har även andra, tidigare obeforskade, frågor undersökts. Ett exempel är kvinnliga journalisters utsatthet. Studien visar ingen skillnad mellan könen när det gäller upplevd utsatthet för brottstyperna; förolämpning, hets mot folkgrupp och olaga integritetsbrott. Däremot upplever kvinnliga journalister i högre utsträckning att de utsatts för ofredande och sexuellt ofredande. 

Ulrika Hyllert
Foto: Tor Johnsson

– Det är något som vi har misstänkt och det är ett mönster som känns igen från studier i andra länder. Det är bra att vi får siffror på att det är så det ligger till, även om det såklart är helt oacceptabelt, säger Ulrika Hyllert, ordförande för Journalistförbundet.

Hot och hat av rasistisk natur

Forskarna har också särskilt tittat på utsattheten bland personer med utländsk bakgrund. Undersökningen visar att denna grupp journalister i högre grad än övriga journalister upplever att de utsatts för samtliga brottstyper (bortsett från förolämpning) under de senaste tre åren. Den största skillnaden återfinns i utsatthet för hot och hat som innehåller inslag av hets mot folkgrupp. Hela 29 procent av journalisterna med utländsk bakgrund uppger att de utsatts för detta medan motsvarande siffra bland övriga är 8 procent. 

Oscar Björkenfeldt
Foto: Privat

– Det är tydligt att journalister med utländsk bakgrund ofta mottar hot och hat av rasistisk natur. Vi kan även se att denna grupp i högre utsträckning upplever att deras hälsa påverkas negativt, och att de oftare avstår att rapportera om ett ämne, på grund av hot och hat. Detta är mycket oroväckande, säger Oscar Björkenfeldt, doktorand vid Lunds Universitet.

Lågt förtroende för rättsväsendet

Forskarna har också tittat på journalisters förtroende för rättsväsendet. Resultatet visar att journalisternas förtroende för rätten och dess förmåga att ta tillvara journalisternas intressen som brottsoffer är tämligen lågt. Drygt 50 procent av journalisterna tror att rättsväsendet har en mycket dålig eller ganska dålig förmåga på området. Däremot är förtroendet för uppdragsgivares/arbetsgivares förmågan relativt högt. Hela 60 procent av journalisterna tror att deras uppdragsgivare/arbetsgivare har en mycket bra eller ganska bra förmåga att ta tillvara journalisternas intressen.

– Det är såklart bra att våra medlemmar har förtroende för att medieföretagen kan stötta och hjälpa den som utsätts. Problemet är vad som händer om förmågan eller resurserna inte finns. Här riskerar särskilt våra frilansmedlemmar att hamna i kläm och då krävs det att polisen och rättsväsendet också är på tårna, säger Ulrika Hyllert.

Här riskerar särskilt våra frilansmedlemmar att hamna i kläm och då krävs det att polisen och rättsväsendet också är på tårna

Om undersökningen:

Studien bygger på en webbenkät som genomfördes under årsskiftet 2020/2021. Enkäten mejlades till cirka 10000 journalister som är medlemmar i Journalistförbundet. Strax över 3000 journalister besvarade enkäten. Undersökningen är gjord av forskarna Måns Svensson, professor i rättssociologi vid Högskolan i Halmstad och Oscar Björkenfeldt, doktorand i rättssociologi vid Lunds universitet, och inom ramen för forskningsprojektet ”Hot och hat mot journalister – konsekvenser avseende yttrandefrihet och demokrati”. Projektet som pågår under fyra år finansieras bland annat av Brottsoffermyndigheten.

Senast ändrad 3 maj 2021