– Våra medlemmar har arbetat hårt under coronapandemin. Därför har det varit självklart för oss att vi ska få samma löneökningar som parterna kommer överens om i andra branscher. Något som märkligt nog inte varit självklart för arbetsgivarna att gå med på, säger Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert.
Det nya kollektivavtalet innebär bland annat:
- Lönehöjningar på 2,9 procent, retroaktivt från och med 1 november 2020.
- Lönehöjningar på 1,8 procent från och med 1 april 2022.
- De extra pensionsinbetalningarna för flexpension höjs med 0,7 procent.
- Rätt för medarbetare att arbeta kvar till 68 år (69 år från och med 2023) och möjlighet att fortsätta arbeta efter uppnådd pensionsålder.
- Extra fokus på organisatorisk och social arbetsmiljö.
– Det här är ett år med färre förändringar i kollektivavtalet. Vi har stått emot försämringar och försvarat vårt kollektivavtal, säger Ulrika Hyllert, som beskriver slutskedet av årets förhandlingar som intensiva:
– Arbetsgivarsidan hade många tuffa krav med försämringar i år som de drog tillbaka innan vi kunde skriva under ett avtal.
Ulrika Hyllert betonar att arbetet för att komma tillrätta med flera frågor inte stannar av bara för att detta avtal skrivits under.
– Vi har till exempel haft tydliga krav för att komma tillrätta med ut-lasningar, användningen av otrygga anställningar och problemen kring programanställningen. De här frågorna kommer vi fortsätta jobba hårt med tillsammans med klubbarna även om det inte gick att få in någon förändringar i avtalet de här gången.
Flera avtal förhandlas
Det är fem kollektivavtal som förhandlas med start 2020 och de berör medlemmar som har en anställning – tillsvidare eller för en viss tid – och går på kollektivavtalen för dagspress, tidskrift, public service, kommersiell etermedia eller bemanning.
När det gäller Journalistförbundets frilansavtal så har det en löpande giltighetstid och är inte uppe för förhandling. Men arbetet med högre arvoden pågår ständigt och senast vid årsskiftet höjdes frilansrekommendationen.
Frågor och svar om det nya kollektivavtalet för avtalsområdet public service
När får vi höjda löner?
I det nya kollektivavtalet finns det två löneförhandlingar inplanerade under avtalsperioden. Det finns en lönepott på 2,9 procent nu i år, med retroaktiva lönehöjningar från 1 november 2020 för personer som har en lön i 2019 års nivå. När avtalet nu är klart så kommer chefer och fackliga att lägga upp en plan för när löneförhandlingarna kan börja. Sedan kommer det även en lönehöjning utifrån en pott på 1,8 procent från och med 1 april 2022.
Jag som redan har en lön i 2020 års nivå, hur blir det med mig?
Vi har fått in en skrivning som ger dig som är nyanställd med en lön i 2020 års lönenivå rätt att få din lön prövad. I det nya kollektivavtalet står det bland annat: "Företaget ska på individuell förfrågan från medarbetaren se över om det är möjligt att för aktuell medarbetare genomföra en revision år 2021". Du kan även be din fackklubb att lyfta din lön med arbetsgivaren. Kontakta din klubb eller sektion om du har frågor om din lön.
Varför får vi bara retroaktiv löneökning från 1 november 2020 och inte från 1 april som många gånger tidigare?
Journalistförbundet inledde kollektivavtalsförhandlingarna i februari 2020 med avsikten att överenskomma om ett nytt kollektivavtal från och med 1 april. Men när pandemin var ett faktum beslutades att ta en paus i avtalsförhandlingarna. Journalistförbundet, liksom majoriteten av alla fackförbund på svensk arbetsmarknad, kom då överens med motparten om att avtalet skulle förlängas till den 31 oktober och att kollektivavtalsförhandlingar skulle återupptas i november.
Vi är väl medvetna om hur våra medlemmar slitit under året och det hade självklart känts bättre med en retroaktivitet från 1 april. Men vi, precis som andra fackförbund, följer det märke som överenskommits mellan parterna som förhandlar inom industrin och har ett värde på 5,4 procent, men utan retroaktiva lönehöjningar. Att kollektivavtalet innehåller en relativt stor höjning av lönerna: 2,9 procent från och med 1 november är väldigt viktigt och kan till viss del anses kompensera för att lönerna inte höjs retroaktivt från april.
Att det är just industrins löner som ska utgöra märket för andra delar av svensk arbetsmarknad beror på att industrin är internationellt konkurrensutsatt och tanken om att lönenivåerna ska vara på en sådan nivå att företagen inom industrin inte riskerar att gå i konkurs vilket skulle ha stor påverkan på vårt lands ekonomi.
Journalistförbundets uppfattning är att det så kallade märket har tjänat oss väl i mediebranschen. Utan det hade förbundet under perioder haft svårigheter att få fram löneökningar i nivå med andra.
Vad innebär avsättningen på 0,7 procent till flexpension?
Det här är extra pensionsinbetalningar som företagen måste göra för dig – utöver tjänstepensionen som de redan betalar. Överenskommelsen om flexpension innebär att förstärkningen av pensionspremien successivt kommer byggas ut under flera kollektivavtalsperioder med upp till 2 procent. Det här innebär att du som medlem får bättre pension.
Under denna avtalsperiod görs en avsättning om 0,3 procent till flexpension från och med den 1 november 2020, och ytterligare en avsättning om 0,4 procent från och med den 1 april 2022. Det nya sammanlagda värdet av flexpensionen blir därmed 1,1 procent under avtalsperioden.
Överenskommelsen om flexpension innebär också att medlemmar på till exempel Sveriges Radio, UR och SVT kan få en arbetstidsförkortning när de närmar sig pensionen. Detta eftersom systemet med flexpension ger möjlighet för personer från 62 års ålder att gå ner i arbetstid med bibehållen pensionsinbetalning.
Vad betyder det att jag kan jobba kvar till 68 års ålder (69 år från och med 2023)?
Det betyder att vi nu har ändrat på skrivningarna i kollektivavtalet så att du inte längre måste avsluta din anställning när du når din pensionsålder. Avtalets nya skrivningar innebär att du kommer ha rätt att stanna kvar i tjänst till 68 års ålder och från och med 1 januari 2023 till 69 års ålder.
Om arbetsgivaren därefter vill att du slutar eller du själv vill lämna företaget vid pensionsåldern, måste arbetsgivaren eller du själv begära detta. Fram till idag så har din tillsvidaretjänst avslutats per automatik vid 67 års ålder.
Hur ska det bli ökat fokus på organisatorisk och social arbetsmiljö?
Det kommer skapas en arbetsgrupp som ska utreda hur till exempel SVT, UR och Sveriges Radio ska arbeta med organisatorisk och social arbetsmiljö. Det är viktigt att vi tillsammans med arbetsgivaren kan lyfta de problem och förslag på lösningar vi har när det gäller våra medlemmars arbetsmiljö.
Det har varit många tuffa krav på försämringar från arbetsgivarna i årets förhandlingar som förbundet lyckats stå emot. Vad handlar det om?
Vi som förbund och journalistklubbarna på UR, Sveriges Radio och SVT har reagerat kraftfullt på arbetsgivarnas krav. I ett uttalande 3 december skrev journalistklubbarna på de tre bolagen att de förvånades över arbetsgivarnas krav "på att medarbetarna ska ställa upp allt mer och samtidigt få sämre betalt för det". Du kan läsa uttalandet här.
Det blev i år bara ett fåtal förändringar i avtalet, vad beror det på?
Det främsta skälet är att avtalsförhandlingarna har påverkats av att vi är mitt i en pandemi. Det har generellt inte blivit några större förändringar någonstans på arbetsmarknaden där nya kollektivavtal tecknats under hösten. Men vi har även som parter stått långt ifrån varandra. Medieföretagen som vi förhandlat med har haft en lista med enbart försämringar och vi har haft krav på förbättringar. Vi har därför fått lägga ner mycket av vår förhandlingstid på att stoppa försämringar, vilket vi lyckats med.
För kontakt:
Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet, uh@sjf.se
Katarina Dahlskog, förbundsjurist, kd@sjf.se
Johan Lif, förhandlingschef, jl@sjf.se