Det är bra att regeringen tydligt i offentligheten tar ställning för press- och yttrandefrihet. Men det blir nästan skrattretande hur samma regering helt tycks strunta i yttrandefrihet när man i det enskilda fallet vill ha igenom en ny lag – som nu ett förbud mot spridning av bilder från rättegångar.
Förslaget har inte mött några större reaktioner. Få verkar bry sig om denna inskränkning i yttrandefriheten trots att förslaget är illa underbyggt. Det hela motiveras nämligen i huvudsak med en åtta år gammal rapport från Domstolsverket som visade att det var problem att bilder från rättegångar spreds på nätet.
Vi har sedan 40-talet haft den ordningen att det är olagligt att ta en bild i en rättegångssal men det är däremot inte förbjudet att sprida en bild som tagits i strid mot förbudet. Vid en första anblick kan det tyckas ologiskt, men den som sätter sig in i frågan (vilket många gjort före denna regering), inser snabbt att det inte är så svart-vitt.
Även om det är förbjudet att fotografera i en rättssal kan det finnas bilder tagna i strid mot förbudet som är viktiga att sprida. Säg att en domare sitter och sover under en huvudförhandling. Det är visserligen förbjudet att fota domaren men om en sådan bild ändå tas, ska den då inte få spridas?
Syftet bakom själva fotograferingsförbudet var från början inte främst att skydda den åtalade eller vittnen. Anledningen till förbudet var att det ansågs vara störande att åhörare tog bilder. Det var heller ingen självklarhet att införa fotograferingsförbudet. Det fick kritik för att vara en för stor inskränkning i insynen och den så kallade förhandlingsoffentligheten vid rättegångar.
Det nu föreslagna förbudet kommer onekligen att minska insynen ytterligare. Ett förbud mot spridning av bilder från rättssalar sänder signalen att det som händer i rättssalen är hemligt. Det riskerar i förlängningen att bidra till ett minskat förtroende för rättsväsendet.
Det här var synpunkter som Journalistförbundet lyfte i sitt remissvar tillsammans med en påminnelse om att regeringen redan på kort tid infört andra nya regler, till exempel mobilförbud i rättegångssalen. Dessa regler trädde i kraft i somras och effekterna har inte hunnit utvärderas ännu.
I lagrådsremissen svarar regeringen pliktskyldigt på remissinstansernas synpunkter. Alla invändningar från pressfrihetsorganisationer bemöts först med medhåll ”javisst, regeringen tycker också att yttrandefrihet är viktigt”, men sen avfärdas de lika snabbt.
Som exempel bemöts Journalistförbundets påpekande om vikten av att värna insynen i domstolarnas verksamhet såhär:
”Regeringen delar Svenska Journalistförbundets uppfattning om vikten av offentlighet och insyn i rättsprocessen men delar inte åsikten att en kriminalisering skulle sända signalen att det som händer i rättssalen är hemligt. Även med en kriminalisering är det möjligt att som besökare följa en rättegång och rapportera och uttrycka sina åsikter om vad som förekommit. En kriminalisering av spridning avser endast sådana bilder som redan enligt nuvarande regelverk är förbjudna att ta upp.”
Först säger regeringen att man delar förbundets uppfattning och sedan skriver man oss på näsan med två självklarheter om att det fortfarande kommer att vara tillåtet att prata om vad som händer i rättssalen och att det ju var förbjudet att ta bilden från början.
Förbudet mot spridning ska inte gälla grundlagsskyddade medier, vilket är bra. Då kan man tycka att vi som företräder journalister borde vara nöjda. Vi tror dock inte på att yttrandefriheten bör kringskäras på det sättet. Den allmänna yttrandefriheten utanför det grundlagsskyddade området är avgörande för vår demokrati och måste också värnas.
Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet