Januari 2008 - Agnetas kr�nika - Journalistf�rbundet

Medlemssidor

Du �r h�r:
Journalistf�rbundet
/
Agnetas kr�nika
/
Januari 2008

Tryggt att veta var medlemmarna st�r
2008-01-08

S� l�tt det �r att trycka p� OFF-knappen och s� mycket sv�rare det �r att trycka p� ON-knappen och h�lla den p� plats.

Mest har det varit OFF sedan julhelgen: lite skrivjobb, en och annan intervju, en h�g med handlingar som borde tas itu med, men som inte orsakat katastrofer n�r de blivit liggande �nnu en dag.

N�r jag var p� v�g till kansliet tidigt i g�r morse hemma i Halland och r�ttade runt efter s�dant som inte fick gl�mmas kvar, hittade jag en mapp med arga bokst�ver p� omslaget:

�Akut att g�ra i mellandagarna� stod det p� etiketten. Det var jag som skrivit det.

Jag gluttade f�rsiktigt och v�ntade att n�gon underl�tenhetssynd skulle explodera i ansiktet p� mig och kom pl�tsligt ih�g att jag f�resatt mig att revidera f�rbundets handlingsprogram mellan jul och Trettonhelg.

F�rtr�ngt. Nu f�r de revideras mellan trettonhelgen och Tjugondag Knut (heter det s�?) ist�llet.

Mejlen har ocks� varit f�rv�nansv�rt OFF, men det fick sin naturliga f�rklaring n�r jag kom till kansliet. N�gonstans har en massa e-post blivit bortkomna i cyberrymden mellan Stockholm och Sibbarp och l�gger vi d�rtill de som Telia slarvat bort s� f�r mejlstiltjen sin f�rklaring.

Ni som fortfarande v�ntar p� svar f�r mejla p� nytt. Allt �r f�r en g�ngs skull n�gon annans fel.

I g�r planerade vi under dagen f�r kv�llsm�te med medlemmar p� MIAeteromr�det. F�re jul skrev jag till dem och ber�ttade varf�r det tagit s�dan tid och var knutarna sitter f�r att f� f�rdigt det avtalet.

Bland annat skrev jag ungef�r s� h�r:

Jag tror och hoppas att ni hellre v�ntar p� ett bra resultat, �n att vi skulle ge upp den kamp vi f�r, framf�rallt f�r era arbetstider.

Arbetsgivaren vill genomf�ra l�ngtg�ende f�r�ndringar av arbetstidsdelen i avtalet. Vi har �stadkommit en del som g�r reglerna b�ttre f�r individen, men vi beh�ver en arbetstidsf�rkortning v�rd namnet om det ska g� att n� fram till ett vettigt avtal f�r er.

Det �r d�r den stora knuten sitter just nu. Att ni ska ha lika bra l�neutfyllnad vid f�r�ldraledighet (fast det borde heta f�r�ldraupptagenhet) som andra tycker jag �r sj�lvklart.

Bra m�te blev det. Klok och saklig inst�llning. Vi ska f�rhoppningsvis f� till det i slutet av den h�r m�naden utan vare sig medling eller konflikt. Tryggt �r det i alla fall att veta var medlemmarna st�r i det fortsatta arbetet.

Vi h�ller p� med kongressplaneringen ocks�, de roligare detaljerna som r�r kringarrangemangen, och f�r vi bara till h�lften s� blir det suver�nt.

Men d� m�ste ni f�rst�s se till att r�sta i kongressvalet s� vi f�r n�gra ombud som kommer dit.

H�r du, du, du! Du gl�mmer v�l inte att r�sta i kongressvalet n�r det blir dags!

Allt gott p� det �nnu s� l�nge ganska nya �ret!

Agneta Lindblom Hulth�n

P.S. H�ll ut! Det �r bara 165 dagar till Midsommarafton. D.S.

S�dana samtal g�r mig glad
2008-01-10

Han ringde och undrade om kollektivavtal - den unge (om jag ska tro r�sten) och blivande (f�rhoppningsvis) journalisten. Blir jag glad �ver s�dana samtal? JA!!!

Hon ringde och undrade om anst�llningstrygghet � den unga (om jag ska tro r�sten) och blivande (f�rhoppningsvis) journalisten. Blir jag glad �ver s�dana samtal? JAA!!!

Jag blir glad �ver att m�nniskor p� v�g in i yrket vill skaffa sig kunskap om arbetsmarknaden och arbetsmarknadens regler. Jag skulle bli glad �ver den h�r sortens samtal, �ven om det vore s� att utbildningsv�sendet i allm�nhet gjorde tillr�ckligt f�r att f�rbereda studenterna f�r arbetslivet.

Det g�r det inte, undantag finns s�kert men jag har haft sv�rt att hitta dem n�r jag pratar med m�nniskor i studiesv�ngen.

Fortfarande h�vdar jag att det �r fullt m�jligt att ta sig genom hela den svenska obligatoriska skolan och att d�refter till�gna sig en akademisk examen (�ven inom samh�llsvetenskapen) utan att ha f�tt en susning om r�ttigheter och skyldigheter p� arbetsmarknaden.

Fortfarande h�vdar jag att merparten av de unga m�nniskor som tagit sig igenom v�rt utbildningssystem p� arbetsmarknaden �r lika utsatta som nakna bebisar i en lejongrop, och det i en tid n�r �garna/arbetsgivarna bara blir starkare och p� medieomr�det dessutom f�rre och m�ktigare.

Att tro att man bara �r offer f�r omst�ndigheter �ver vilka man inte r�der, �r en livsfarlig inst�llning. Naturligtvis kan vi p�verka v�r situation, speciellt vi som har privilegiet att leva i en utvecklad demokrati, men f�r att f�r�ndra verkligheten m�ste man ha kunskap om hur den fungerar. Det g�r sj�lvklart att f�r�ndra verkligheten utifr�n hur den �r, men om man angriper problem utifr�n f�rst�llningar om hur den �r eller f�rest�llningar om hur man vill att den ska vara, s� blir det sv�rare.

D�rf�r �r kunskap viktigt. D�rf�r blir jag glad n�r m�nniskor, medlemmar eller andra, h�r av sig och vill veta mer om arbetsmarknad och mediev�rld.

Glad �r jag ocks� att arbeta i ett f�rbund d�r det inte �r l�ngre mellan f�rbundets medlemmar och styrelse, �n att det �r naturligt att ringa f�rbundets ordf�rande och fr�ga (med andan i halsen):

� Agneta, hur fasen f�rh�ller det sig med 2/5-regeln eller heter det 3/5-reglen? eller

� Det �r v�l bra med kollektivavtal, men du m�ste ber�tta vad jag f�rlorar om jag inte har kollektivavtal?

Gladast blir jag �ver att dagens b�da samtal slutade ungef�r likadant:

� Vad kan vi g�ra mer?

Allts� inte:
� Vad kan du/f�rbundet/ni/Gud/kungen/FN/EU/p�ven g�ra �t problemet? utan

� Vad kan vi g�ra �t problemet?

Agneta Lindblom Hulth�n

� �r du go eller?
2008-01-11 � Det arbetas f�r lite, s�ger arbetsgivarorganisationerna med viss frekvens till oss �ver f�rhandlingsbordet.

P� detta kan man svara mycket, till exempel:

� N�r var du ute i verkligheten senast?

� �r du inte riktigt klok?

� I f�rh�llande till vad�?

� Sitter du h�r och f�rol�mpar v�ra medlemmar?

� Vad har du f�r bel�gg f�r det?

� Vill du �terinf�ra slaveri, statsystem och livegenskap?

Eller om man �r fr�n G�teborg:

� �r du go eller?

Var och en som arbetat p�, bes�kt eller varit i kontakt med en svensk mediearbetsplats i nutid vet att d�r inte jobbas f�r lite. D�r jobbas s� mycket s� folk inte l�ngre hinner ta kisspauser eller fikaraster och p� de flesta st�llen �r det ett st�ndigt snabb�tande vid terminaler och tangentbord. Jag v�ntar med skr�ckblandad f�rv�ntan p� den dag d� en ny livsform uppst�r i ett journalisttangentbord p� grund av ackumulerat kebabklet, sushikladd, hamburgersmet och medhavt lunch-g�gg.

N�r f�rre ska utf�ra fler arbetsuppgifter p� kortare tid, s� blir det s�. Och n�r det blir s�, g�r det ut �ver individerna och kvaliteten p� det arbete som utf�rs. Detta �r p� sikt d�lig ekonomi f�r oss alla och i v�rt speciella fall, det journalistiska, s� f�r det ocks� effekt p� v�r demokratiska uppgift att h�lla medborgarna informerade.

Just nu h�ller m�nga arbetsgivare p� att f�rs�ka gneta tillbaka ledigheter och arbetstidsf�rkortningar . Sn�ldumma ekonomer och VDar (med noll koll p� journalistikens uppgift) ska ha folk p� arbetsplatsen �ven om det inte finns n�got att g�ra (som p� dag f�re tidningsfri dag p� vissa redaktioner).

De kloka redaktionella ledare som inser att det �r korkat att inte l�ta medarbetare �terh�mta sig, utbilda sig och f� n�dv�ndig, v�lf�rtj�nt ledighet, �r antingen f�r svaga, utman�vrerade eller f�r r�dda f�r att moppa sig mot ekonomerna.
Om detta dumgnetande med arbetstider forts�tter, om denna oginhet och kitslighet forts�tter n�r det g�ller scheman och avtalstolkningar som enbart g�r ut p� att f�rs�ka tvinga ut s� mycket blod och svett som m�jligt av de anst�llda, d� kan vi f�rv�nta oss att arbetstidsfr�gan blir gl�dhet i kommande kollektivavtalsf�rhandlingar.

S� vind och sk�rda storm, s� sant som det �r sagt.

P� en del h�ll �r det faktiskt s� att ledningarna st�ller till br�k om n�gon vill vara ledig f�r anh�rigs begravning med kort varsel.

Men det finns en del ljusa tecken i skyn och positiva signaler ocks�, tecken att ta vara p� och f�rvalta.

F�r n�gon tid sedan kunde vi l�sa i bladet f�ljande synpunkt fr�n Stockholms finansborgarr�d Kristina Ax�n Olin:

�Man f�r ledigt en enda dag f�r begravning, men man m�ste f� ha r�tt att vara sk�r.�

Absolut! Och det g�ller f�rst�s ocks� de l�nearbetande m�nniskorna.

Mycket f�rtjust blev jag n�r jag i Dagens Media l�ste att Schibsted-VDn Christian Ramm tagit ledigt f�r att genomf�ra en sex m�nader l�ng br�llopsresa. Heder �t den som tar sina �ktenskapliga plikter p� s�dant allvar. Det blir s�kert

ordentligt gjort.

Och tack f�r det goda f�red�met. Nu hoppas vi att alla Schibsteds anst�llda f�r samma m�jlighet. Kan bli sv�rt att f� till det ekonomiskt p� en vanlig journalistl�n, men f�retaget visar s�kert f�rst�else. Vi kan t�nka oss att avtalsf�sta en liten br�llopsresefond till medarbetarnas/medlemmarnas fromma i mellanvarande kollektiavtal.

Agneta Lindblom Hulth�n

Kunde inte sagt det b�ttre sj�lv
2008-01-12

Att jaga folk som inte ringer tillbaka eller tar kontakt p� annat s�tt, h�r till de mer frustrerade delarna av journalistlivet. Det �r n�gra �r sedan jag hann med att utf�ra n�got mer regulj�rt journalistiskt arbete, tiden r�cker till en och annan debattartikel, men jag har fortfarande en svart och en vit lista inne i skallen:

Svart f�r de makthavare, politiker, n�ringslivsrepresentanter, k�ndisar som aldrig ringde upp, som ringde upp och var griniga och of�rsk�mda eller som kr�vde betalt innan de uttalade sig.

Vit lista f�r dem som h�rde av sig och h�rde av sig snabbt, hade f�rst�else �ven n�r fr�gorna inte var de mest briljanta och som kunde ta fr�gor p� studs utan att h�nvisa till informationsavdelningen eller pressekreteraren.

Eftersom jag �r l�ngsint som en gammal elefant s� finns den listan fortfarande kvar inne i huvudet.

D�r finns fortfarande p� minussidan en k�nd kollega som p� en enkel enk�tfr�ga svarade med att �sa ut sitt f�rakt f�r kv�llstidningar och de som jobbade d�r, s�dana som jag.

D�r finns fortfarande p� plussidan en annan k�nd kollega som gick vidare till ett himla fint jobb och som efter utn�mningen ringde tillbaka p� st�rt och jag fick intervjun n�r den var rykande aktuell.

Eftersom jag vet hur det �r, f�rs�ker jag alltid ringa upp s� snart n�gon kollega h�r av sig, om s� bara f�r att s�ga att jag inget har att s�ga.

Ibland fallerar det �nd�.

Inte vet jag hur det g�r till, �ven om jag skrivit en massa om elektronik, n�r meddelanden ibland blir h�ngande d�r ute i cyberrymden i dygn innan de landar i r�tt mobil eller mejlbox. Frustrerande �r det n�r det h�nder, precis som n�r e-posten inte kommer fram vilket skedde kring �rsskiftet.

Jag har en ambition att inte l�ta solen g� ner �ver mitt arbete med fler ohanterade mejl �n dagen innan och f�rs�ker st�ndigt beta av till rimlig niv�. N�r jag i g�rkv�ll mejlst�dade en stund, hittade jag ett meddelande fr�n Alf Johansson, v�rderad kamrat i f�rbundsstyrelsen, som delgivit mig f�ljande ur �Mediekontakter - n�gra tips och r�d� som Skara kommuns informationsavdelning tagit fram och delat ut till kommunens politiker.

Alf skriver:

� Den �r ganska basic - om man s�ger s�. Den inneh�ller bland annat n�gra ordf�rklaringar, exempelvis: �Nyhet - n�got h�nder f�rsta g�ngen� och

�Allm�nt intresse � n�got som intresserar en st�rre grupp m�nniskor�.

Men den lilla skriften inneh�ller ocks� mycket bra r�d, som detta:

�Var alltid antr�ffbar f�r media. Sl�pp vad du har i h�nderna! Om du blir uppmanad att ringa upp en journalist. G�r det! S� snabbt som �verhuvudtaget �r m�jligt! En fr�ga fr�n en journalist har alltid h�gsta prioritet!�

Kunde inte sagt det b�ttre sj�lv

h�lsar

Alf

Kunde inte sagt det b�ttre sj�lv

h�lsar ocks�

Agneta Lindblom Hulth�n

Journalistik �r inte vilken vara som helst
2008-01-15

M�nga �r ute f�r att f�rsv�ra journalisternas arbete. �Mediemakt� och �journalistprivilegier� �r vanliga verbala tillhyggen i sammanhanget. Senast ut �r Peter Wennblad, redakt�r p� Neo, med en debattartikel i Svenska Dagblad �Svarta pengar i journalistiken�.

Det handlar om att kontrolluppgifter inte l�mnas p� s� kallade tipspengar. Detta f�r att grundlagen stipulerar att journalister/redaktioner �r skyldiga att skydda sina k�llor.

Denna lagstiftning har vi f�r medborgarnas skull. En person ska tryggt kunna l�mna uppgifter vidare f�r publicering utan att f�r den skull beh�va befara att n�gon f�r veta vem k�llan �r och p� grund av detta riskera att uts�ttas f�r repressalier.

Grundlagen �r grundligt t�nkt sedan l�nge och hela tankebygget �r monterat av demokratiska sk�l. Att avf�rda detta, som �r till f�r medborgarnas skydd som journalistisk dubbelmoral, �r antingen v�ldigt ogenomt�nkt eller beroende av en arrogant inst�llning visavi demokratiska grundelement.

Vid n�rmare sk�rsk�dande tycks det dessutom inte vara n�got reellt problem. Rutiner finns uppenbarligen s�v�l hos skattemyndigheten som hos medief�retagen.

Skatten betalas in, om �n som schablonbelopp. Om ett medief�retag, utsatt f�r skatterevision, beg�r det kan dessa delar av bokf�ringen efter pr�vning undantas. Att k�llorna ska skyddas �r uppenbarligen s�v�l ansvariga utgivare som skattehandl�ggare �verens om.

Ett helt annat fenomen som kopplats till diskussionen om kontrolluppgifter handlar om betaljournalistik. Ska journalister betala f�r nyheter? I den b�sta av v�rldar � nej och aldrig!

Dock lever vi inte i den b�sta av v�rldar och �ven vi som �r principiellt emot att journalister betalar f�r information kan naturligtvis hamna i l�gen d�r valet st�r mellan ett stort intresse f�r att vissa fakta ska f� allm�n k�nnedom och principen att inte betala f�r dessa fakta. I det l�get kan vi bara hoppas att det finns ansvariga utgivare med klokskap, kunskap och mod att fatta ett vettigt beslut.

Peter Wennblad skriver ocks� att �Eftersom medief�retag �r som vilka andra konsumentf�retag som helst borde det d�rf�r vara naturligt att de lyder under samma lagar. Med andra ord borde till exempel �ven mediekonsumenter skyddas av konsumentlagarnas reklamations- och skadest�ndsr�tt om de till exempel k�per en journalistisk produkt som inneh�ller felaktiga uppgifter eller som marknadsf�rts med vilseledande l�psedlar.�

R�ttelser hanteras som bekant av Allm�nhetens Pressombudsman.

Journalistik �r inte vilken vara som helst, �ven om en del � f�r m�nga � medief�retag som ocks� har journalistik i sin verksamhet beter sig som om det vore s�. Om vi inte ska f� hugg p� oss m�ste ledningarna f�r medief�retagen f�rsvara journalistiken och kunna motivera sina ageranden p� ett publicistiskt och etiskt s�tt.

D�remot g�r det visst att reklamera en tidning om den inte uppfyller det den lovat. Minns jag r�tt s� har det ocks� skett. Ett av v�ra st�rre och mer l�nsamma tidningsf�retag utanf�r storst�derna �ndrade under prenumerations�ret sitt format och likriktade sitt inneh�ll s� att tidningen inte var lika lokal och hade samma breda bevakning som n�r de flesta prenumeranterna tecknat sitt abonnemang.

En prenumerant protesterade mot detta och ville ha pengarna tillbaka.

� Nix, sa tidningsledningen.

Prenumeranten gick till Allm�nna reklamationsn�mnden som gav honom r�tt.

Agneta Lindblom Hulth�n

P.S. Hoppas ni fick dansat ut julen ordentligt i helgen. Jag fick en t�rta till plundringskalaset som dottersonen bakat n�stan sj�lv och skrivit sitt namn p� med gel�hallon. Dotterdottern tog sina f�rsta steg p� hittills og�dda f�tter. Ljuvligt. D.S.

Det �r sv�rt att k�nna annat �n en stor f�rtvivlan
2008-01-16

Ig�r fick vi snabba p� med arbetsutskottets sammantr�de, f�r klockan 16.15 var jag och Arne K�nig tvungna och ta Arlanda Express f�r vidare befordran till Oslo och �rets f�rsta m�te med Nordiska Journalistf�rbundets presidium.

M�nga stor tunga fr�gor hade vi att beta av innan vi l�mnade fosterlandet:

Budgetf�rslag till f�rbundsstyrelsen
Alla kongressf�rberedelser inklusive stadg�ndringar och ramar f�r medlemskap i f�rbundet
Avtalsf�rhandlingarna under 2007 som spillt �ver p� 2008 eftersom MIAeter-avtalet �nnu inte �r klart
En radda av f�rhandlingsrapporter, varav en del riktigt trixiga
Inkomstf�rs�kring f�r journalister
Utredningen om lagf�rslag mot sexism i medierna (vill vi inte ha)
Rekryteringsfr�gor

Detta �r bara n�gra av ett drygt 30-tal fr�gor som vi hade att ta st�llning till. En lite rolig punkt hette Bes�k av Renate Schroeder, EFJs European Director. Renate Schroeder arbetar p� kansliet till v�r europeiska journalistfederation.

Hon kan de europeiska mediefr�gorna p� sina tio fingrar och talar fyra spr�k som vore de hennes modersm�l, men hon har aldrig deltagit i en kollektivavtalsf�rhandling.

Nu ska det bli av. Renate kommer att f�lja den lyckliga (f�rhoppningsvis) avslutningen av MIAeterf�rhandlingarna p� plats i Stockholm. Det blir f�rsta g�ngen vi f�r internationell bevakning och uppm�rksamhet vid en kollektivavtalsf�rhandling. Kul!

P� den nordiska dagordningen st�r bland annat upphovsr�ttsfr�gan ur nordiskt-internationellt perspektiv och s�kerhetsfr�gor f�r journalister.

Den senare fr�gan �r alltid aktuell men just nu och idag �r den tragiskt h�gaktuell eftersom vi mist en norsk kollega i Afghanistan.

Under hela 2000-talet har antalet journalister som d�dats i tj�nsten stigit och vi har inte lyckats v�nda den trenden trots att s�kerhetsarbetet intensifierats.

Det �r sv�rt att k�nna annat �n en stor f�rtvivlan.

Agneta Lindblom Hulth�n

Positiv signal i en nattsvart situation
2008-01-17

En m�rk skugga f�ll av f�rklarliga sk�l �ver v�rt nordiska journalistm�te i Oslo i veckan eftersom kollegan fr�n Dagbladet Carsten Thomassen just d�dats i Afghanistan.

H�ndelsen har v�ckt stor officiell uppm�rksamhet i Norge och Dagbladet har f�tt tusentals kondoleanser till sin hemsida. Norska Journalistf�rbundet ordnade en mer inofficiell m�tesplats och �stund d�r kolleger kunde tr�ffas, minnas och diskutera.

Vi diskuterar hur vi b�st ska formulera oss n�r vi kommenterar tragedin. Det �r viktigare �n n�gonsin att journalister kan vara p� plats i krigs- och krisomr�den och bedriva en fri och oberoende journalistik. N�rvaron drivs av ett demokratiskt behov - r�tten och m�jligheten till information � men ibland blir ocks� blotta n�rvaron av en journalist ett skydd f�r m�nniskor och ett v�rn mot �vergrepp p� m�nniskor.

D�rf�r ses journalistisk n�rvaro som ett hot av maktut�vare oavsett deras legitimitet. D�rf�r �r det s� viktigt att journalister kan g�ra sitt jobb oavsett var och n�r. D�rf�r �r det viktigt att det finns insikt i de demokratiska samh�llena om behovet av journalistik p� plats.

Detta behov m�ste f�rst�s v�gas mot skyddet och s�kerheten f�r journalisterna. Vi f�r inte och aldrig gl�mma eller f�rsumma att understryka mediebranschens ansvar f�r alla journalisters s�kerhet i arbetet, framf�rallt n�r det g�ller omr�den i krig och kris.

Allt g�r inte att gardera sig mot, men genom utbildning, f�rutseende och kunskap kan s�kerheten �kas. Det f�r vi aldrig sluta att arbeta f�r. D�r m�ste vi st�ndigt h�lla trycket uppe och d�r �r vi hela tiden tvungna att h�lla tummen i �gat p� medie�garna.

Den starka officiella reaktionen p� mordet p� Carsten Thomassen �r d�rf�r trots allt en positiv signal i en nattsvart situation.

Jod�, vi �gnade oss �t annat ocks�. Bland annat har vi efter l�nga diskussioner enats om effektivare arbetsformer i det nordiska samarbetet.

Utvecklingen p� upphovsr�ttsomr�det i ett internationellt perspektiv var en tung punkt p� dagordningen liksom hur de starkare journalistfackliga organisationerna st�ttar och st�rker de svagare.

En mycket kort sammanfattning p� b�da dessa punkter �r att vi b�st st�djer andra organisationer genom att st�rka v�ra egna organisationer och v�rt eget goda avtalstecknande. Nordens journalistf�rbund �r v�ldigt viktiga b�de som mot- och medspelare till de stora och m�ktiga �garna p� den mediala arbetsmarknaden. F�r den demokratiska balansen i samh�llet �r det livsviktigt.

Agneta Lindblom Hulth�n

Varnad �r v�pnad - g�ller b�de v�der och f�rhandlingar
2008-01-22 Ta aldrig ut bekymmer i f�rskott. Det ordnar sig �nd� b�de aldrig och alltid, s� det �r lika bra att ta det som det kommer. Brukar jag s�ga �t mig sj�lv.

Trots det lyckades jag under fredagseftermiddagen hetsa upp mig inf�r den varslade stormen, s� jag tog eftermiddagsplanet ist�llet f�r kv�llsplanet hem f�r att h�nsmamma �ver familjen. Kav lugnt (n�ja, 5 sekundmeter) var det i Halmstad men sv�rt att ta sig fram de sista sex milen �nd�, eftersom dimman stod som filmj�lk �ver nejden.
Min storm�ngest m�ste bero p� Gudrun som vi fick rakt i skallen n�r den begav sig.

Det �r faktiskt bara n�gra veckor sedan som vi fick hj�lp av Pr�stag�rns j�ttetraktor med att f� bort de sista rotv�ltorna fr�n tomten, efterl�mningar av Gudrun och Per.

Den d�r l�rdagen Gudrun �verf�ll oss kom dottern in p� kv�llskr�ken och sa att en av v�ra granar l�g �ver v�gen och att det var b�st att s�tta ut en varningstriangel. Sagt och satt.

N�r jag var p� v�g tillbaka h�rde jag ett sus och en krasch. N�sta gran hade fallit och krossat varningstriangeln. Dags att b�rga sig inomhus. Jag fick med mig Sixten, en rej�l klump till katt, som rullade som ett hj�lpl�st bowlingklot p� gr�smattan. Inte var han tacksam f�r det.

Morgonen randades utan el, utan vatten, varken fast eller mobil telefon och tr�dg�rden full av storskaligt plockepinn. Dottern och jag lyckades efter visst motors�gande ta oss till respektive jobb l�ngt bort i v�rlden d�r det fanns vatten, telefoner och elektricitet medan familjens manfolk stod ut i dagar utan moderna bekv�mligheter. Ibland for de till n�rmaste t�torten Tv��ker, d�r mobilerna fungerade, och rapporterade hur de h�ll liv i familjens yngste genom att v�rma v�lling i gl�ggrytan som drivs med v�rmeljus.

H�rjningarna i traktens skogsbest�nd l�mnade stor f�rtvivlan och ohyggliga s�r efter sig.

Vi vill aldrig uppleva det igen. Jag tycker mig kunna avl�sa en viss besvikelse �ver att den varslade v�rstingstormen 2008 inte blev s� v�rst. Sj�lv �r jag glad och tacksam att det inte blev v�rre den h�r g�ngen.

�rets stormnatt tillbringade jag med barnbarnen eftersom deras mor skulle h�mta deras far som var ute p� d�ligheter p� bygden. Jag hade t�nkt mig en behaglig �vning, d�r de sm� �nglarna sov och jag satt i soffan, vickade p� t�rna, glodde p� deckare och smuttade p� en GT.

Storebror sov mycket riktigt som en liten guds �ngel, men Klara Fina har just l�rt sig g�, s�ga �titta� och bitas. S�dana nyfunna f�rdigheter f�r inte slumra och hon var p� ett lysande partyhum�r.

N�r stormen kulminerade och morgonen randades var jag ganska slut, men kunde bel�tet konstatera att det enda som g�tt �t helvete den h�r g�ngen var tj�rpappen p� lekstugan och det var sj�lvf�rv�llat eftersom vi spikat slarvigt. Himlen b�ljade bl�svart �ver �kulla bokskogar men i motsatta v�derstrecket sken faktiskt en �mlig sol.

Lugn i stormen �r alltid att rekommendera. Varnad �r v�pnad oavsett om det g�ller v�derprognoser eller avtalsf�rhandlingar. F�rebyggande arbete �r merendels b�ttre �n akutoperationer. Just nu arbetar vi p� f�rbundskansliet med att f�rs�ka hitta en modell f�r effektivare organisation, en modell f�r i h�gre grad m�lstyrt arbete och en metod f�r att g�ra det.

Den ideala organisationen n�r f�rmodligen ingen verksamhet till 100 procent n�gonsin, men har vi en bild av idealet s� �r chanserna att n� dit betydligt st�rre �n om inte.

Agneta Lindblom Hulth�n

P.S. Gl�m inte att r�sta i kongressvalet n�r det blir dags. D.S.

F�lster har fel - igen
2008-01-23 S�g i bladet att Svenskt N�ringslivs Stefan F�lster skyller inflationen p� l�nerna och fackf�rbunden som f�rhandlar fram dessa l�ner. Det �r lika dumt som okunnigt eller medvetet l�gnaktigt, men givetvis ett led i f�rs�ken att forts�tta att h�lla maktf�rh�llandena p� arbetsmarknaden i obalans till arbetsgivarnas f�rdel och de enskilda individernas nackdel.

Inte s� konstigt att arbetsgivarna vill forts�tta att odla myten om fackets makt eftersom det gynnar dem opinionsm�ssigt, men inte s� smart p� sikt eftersom det i f�rl�ngningen bara polariserar partsf�rh�llandena och riskerar att skapa oro p� arbetsmarknaden.

Men alla kan ju inte vara s� kloka, f�rst�ndiga och insiktsfulla som jag. Arbetsgivarnas och de flesta politikers syn p� l�nebildningen inneb�r att total frihet ska r�da p� marknaden f�r alla utom f�r dem som l�nearbetar. F�r dem r�der i dagsl�get gammaldags statlig planekonomi.

Hur var det nu med inflationen? Konsumentprisindexet (KPI) steg med 3,5 procent fr�n december till december. Enligt Statistiska Centralbyr�n (SCB) f�rh�ller det sig som f�ljer med inflationen:

Inflationstakt i december 2007

Bidrag till inflationstakten i procentenheter

Livsmedel och alkoholfria drycker	0,6
Alkoholhaltiga drycker och tobak	0,3
Kl�der och skor	0,1
Boende	1,4
Inventarier och hush�llsvaror	0,0
H�lso- och sjukv�rd	0,1
Transporter	0,7
Post och telekommunikation	-0,1
Rekreation och kultur	-0,1
Utbildning	0,0
Restauranger och logi	0,2
Diverse varor och tj�nster	0,2

KPI totalt, �rstakt	3,5

S� �r det med det. Aprop� Stefan F�lster s� erinrar jag mig en paneldebatt f�r l�nge sedan d� jag var moderator och Stefan F�lster deltog. Han talade om hur mycket billigare elen skulle bli f�r oss alla individer n�r marknaden avreglerades. Han hade fel d� ocks�.

F�rra simmarstj�rnan Jane Cederqvist (som tog silver i damernas 400 meter frisim vid OS i Rom 1960) var med i samma panel, dock inte i egenskap av simmerska utan generaldirekt�r eller n�got liknande. Alla i panelen hade f�tt tre minuter p� sig f�r ett kort inledningsanf�rande. Det var lika sv�rt att f� stopp p� Jane Cederqvist som det var f�r Stina Lundberg Dabrowski att f� tyst p� Anette Kullenberg i Debatt h�romkv�llen.

Gl�m inte att r�sta i kongressvalet n�r det blir dags.

Agneta Lindblom Hulth�n

Mediefr�gor �r inte journalisternas ensak
2008-01-24

Vi journalister har en korkad tendens att se mediefr�gor, journalistiska yrkesfr�gor och de lagar och �verenskommelser som styr dessa som v�ra egna fr�gor � �gda enbart av oss.

Ibland tycker vi till och med att vi kackar i eget bo, om vi g�r ut i offentlig debatt och pratar visstidsel�nde eller hoten mot k�llskydd och meddelarfrihet.

Omv�rlden har en lika korkad tendens att se det p� samma s�tt:

Att journalister �ger mediefr�gorna alldeles sj�lva.

Politikerna �r r�dda f�r att tackla mediefr�gor, som jag tror, av r�dsla f�r negativ publicitet. En majoritet av politikerna stiftar d�remot flitigt lagar som kringsk�r journalisternas m�jligheter att arbeta.

Medie�garna �r f�rst�s ointresserade av att diskutera mediepolitik om det inte specifikt gynnar deras intressen.

Chefredakt�rerna som borde st� �verst p� barrikaden f�r att tala f�r journalistikens roll i demokratin �r f�rh�llandevis tysta n�stan allihop.

Detta f�rh�llande retar jag mig st�ndigt p�, besk�rmar och beklagar mig �ver och f�rs�ker p�verka. �tminstone borde vi sj�lva som journalister faktiskt med stolthet tala om v�rt uppdrag i demokratin. Och om vad vi beh�ver f�r att kunna uppfylla det.

Allt detta t�nker jag p� hela tiden och speciellt h�romkv�llen n�r vi tr�ffade kamrater i ledningen f�r ett annat fackf�rbund.

Vi pratade om avtal som vi sedan l�nge har mellan oss, om tillt�nkta samarbetsprojekt i praktik och verklighet, men samtalet gled som det brukar �ver till v�ra yrkesgruppers olika roller och till bristen p� en bred och n�ra lokal bevakning av samh�llet och politiska beslut.

S� fick vi igen m�jligheten att f�rklara att en anledning till att vi sl�ss s� h�rt f�r den individuella upphovsr�tten �r, speciellt i dessa tider av extrem �garkoncentration inom medierna, att det �r ett av f� s�tt att bevara m�ngfalden i medieinneh�llet.

Och vi kunde konstatera att �garkoncentrationen inte bara �kar p� v�rt omr�de utan p� m�nga andra omr�den i samh�llet.

Vi talade om bevakningen p� papper och i etern och konstaterade att journalisterna blivit f�rre, inte till�ts specialisera sig, har v�ldigt br�ttom och en massa teknik att sk�ta; allt detta i en tid d� mediebranschen g�r vinster som aldrig tidigare.

Och vi enades ocks� om att detta inte �r ett problem bara f�r journalister.

Om m�nga m�nniskor utanf�r public service uppskattar public service, s� �r det bra att de s�ger ifr�n s� public service f�r b�ttre resurser.

Om m�nga m�nniskor vill att lokal-TV ska bevaka mer och djupare, s� �r det bra om de ringer till TV4s ledning och s�ger det.

Om vi tycker att Konkurrensverket inte �r speciellt taggat, s� �r det bra att flera klagar.

Om det r�der f�rvirring om den ena eller andra gruppens yrkesroll och uppgift i demokratin, s� �r det vettigt att vi ordnar seminarier och reder ut begreppen.

Om det finns f�r d�lig kunskap om grundlagens regler om yttrande- och tryckfrihet eller om vad en enskild tj�nsteman kan till�ta sig utan att �vertr�da upphovsr�ttslagen, s� �r det bra om Journalistf�rbundet delar med sig av sina kunskaper p� det omr�det.

Himla bra m�te blev det.

Vi hann prata lite katter ocks�, en annan n�rvarande kattfreak och jag. Bland annat drog jag n�gra av Sixtens bravader. Sixten VII var en storv�xt hankatt, familjemedlem i ganska m�nga �r. Han fattade aldrig att han var kastrerad och parade (ja, det gjorde han ofta och med allt) sexgalenskap med ett lynne lika �lskligt som Hanibal Lecters. Det h�nde en del kring Sixten.

P�minn mig att jag ska ber�tta om honom och kattdammsugaren vid tillf�lle.

Gl�m f�r all del inte att r�sta i kongressvalet.

Agneta Lindblom Hulth�n

Allm�n visstidsfri zon!
2008-01-30

Jag somnade alldeles f�r sent ig�r med ett lyckligt leende � f�nigt flin skulle n�gon ok�nslig typ uttrycka det � p� l�pparna.

Jag vaknade alldeles f�r tidigt med samma leende � flin � och en l�tt huvudv�rk.

Vi har lyckats h�lla Journalistf�rbundets avtalsomr�den som allm�n visstidsfri zon.

VI HAR LYCKATS H�LLA JOURNALISTF�RBUNDETS AVTALSOMR�DEN SOM ALLM�N VISSTIDSFRI ZON!

Ig�r kv�ll blev v�rt sista kollektivavtal f�r den h�r omg�ngen klart. MIA eter, det lilla ljusbl� avtalet, �r hemma.

Resan har varit l�ng. Kn�ligheterna m�nga. Tidsutdr�kten l�ngre �n vi trodde.

Precis n�r vi skulle teckna p� st�ngdes ljuset automatiskt av i Almegahuset. Jag skrev p� ett gammalt avtal fr�n 1998 ocks� av bara farten.

Vi �r n�jda. Sj�lv har jag sv�righeter med n�jdbegreppet. F�r jag kaka vill jag g�rna ha hela bageriet. Men vi �r n�jda.

MIA eter �r v�rt yngsta avtalsomr�de, det som �r i st�rst behov av att bli b�ttre f�tt, kl�tt, skott och utbildat. P� det kommersiella etermedieomr�det �r medlemmarna i genomsitt yngre �n p� andra omr�den. Arbetstakten �r uppskruvad, bemanningen otillr�cklig, arbetstiderna extremt oregelbundna och stressen h�g. Detta �r inget allm�nt p�st�ende. Detta har vi bel�gg f�r i unders�kningar.

De flesta medlemmarna �r i den �lder d� de alstrar barn och har barn, sp�da, sm� och halvstora. De har ett stort behov av att f� livets olika delar att g� ihop.

Arbetsgivaren �nskade st�rre m�jlighet att g�ra arbetstiden flexibel. Vi �nskade att skapa b�ttre arbetsmilj� genom arbetstidsf�rkortningen och att f�rebygga att fler fick �nnu s�mre arbetstider. Vi ville tv�rtom f�rb�ttra.

P� hela medieomr�det �r andelen visstidsanst�llda h�g, men h�gst p� MIA eter med runt 30 procent. Arbetsgivaren ville ha allm�n visstid. �ver v�ra d�da kroppar. Otryggheten �r redan oacceptabel och f�r inte blir v�rre.

F�rb�ttrad l�neutfyllnad f�r f�r�ldralediga ville vi. St�rre inflytande f�r den enskilde vid schemal�ggning ville vi. Minst 10,2 procent i l�ne�kning rakt av och h�g individgaranti vill vi, liksom h�gre l�gstal�ner och en hel del annat.

�nnu mer annat �nskade arbetsgivaren.

F�r n�gra �r sedan seglade jag och mannen jag har i v�r gamla tr�koster �ver V�nern fr�n Mariestad till Spiken i skitv�der f�r enbart storen. F�rstaget hade g�tt �t helvete s� fock hade vi ingen. V�dret var av den karakt�ren att det vara n�stan om�jligt att f� i sig en macka eller kissa. Hela dagen s�g vi L�ck� slott vid horisonten utan att den j�vla stenh�gen blev st�rre.

Klart vi kom fram till Spiken om kv�llen, genomfrusna och hungriga som monster. K�ttgryta fanns att v�rma men n�r jag skulle ge den en avslutande kryddnypa tappade jag cayennepepparburken och grytan blev o�tlig.

Ungef�r s� k�ndes den l�nga resan mot ljusbl� avtalet av och till. Vi tycktes aldrig komma fram och n�r vi var framme tillst�tte n�got.

Men i Spiken fanns en �ppen fiskebod som s�lde det mest en hungrig och matt sj�m�nniska kunde beh�va.

S� var det med MIA-f�rhandlingarna ocks�. Pl�tsligt var vi framme. Pl�tsligt l�g alla bitarna p� plats.

L�s p� hemsidan. Det �r ett bra avtal, det b�sta p� sin del av mediemarknaden. J�mf�r g�rna med de andra tj�nstemannaavtalen.

Vi skildes fr�n motparten i god st�mning med stora f�rhoppningar att den gemensamma avtalsv�rden ska bli framg�ngsrik.

Varf�r det gick s� bra, vill jag att hela v�lden ska veta:

Stora delegationen har varit suver�n p� research, upps�keri, opinionsbildning och konstruktivt t�nkande:

Tack Susanne Bj�rkenheim, Anna Bubenko, Cjell Fransson, Charlotta Hultin, Eva Nilzon, Jonas Nordling, Rino Rotevatn och Sara Stenman!

Sist med fr�mst:

Stort tack till Katarina Dahlskog och Johannes Isaksson, medarbetare p� f�rbundets kansli, som h�ll ihop lilla delegationen och f�rde f�rhandlingarna fram�t n�r jag l�g utslagen av ett �ckligt virus.

Det �r en �ra och ett n�je att f� och ha f�tt jobba med er alla!

Hj�ltar �r ni allesammans.

Agneta Lindblom Hulth�n

Svenska Journalistf�rbundet
Box 1116 – 111 81 Stockholm
Bes�ksadress: Vasagatan 50

Telefon: 08-613 75 00
E-post: kansliet@sjf.se
Om hemsidan och om cookies

Webbredakt�r: Petra Jankov Picha
Ansvarig utgivare: Anita Vahlberg

"Medie�garna m�ste ta sitt ansvar"

Medlemssidor

V�ra viktigaste fr�gor

Aktuellt

Kalendarium

"Medie�garna m�ste ta sitt ansvar"

Medlemssidor

Logga in

V�ra viktigaste fr�gor

Aktuellt

Kalendarium