Tyvärr är efterfrågan på arbetsmarknaden inte så stor utan uppskattningsvis hälften av dem som utbildas kommer inte att lyckas få något arbete som journalist.
Från Journalistförbundets sida försöker vi påverka myndigheterna till att förmå utbildningsanordnarna att anpassa utbildningen till att bättre stämma överrens med efterfrågan på arbetsmarknaden. Detta eftersom vi anser att många ungdomar lockas till att utbilda sig till journalister utan att få någon information kring hur arbetsmarknaden fungerar innan de gör sina studieval. 

Vikariat vanligt
Som nyutbildad journalist är det vanligast att man lyckas få ett vikariat på den redaktion där man tidigare har gjort sin utbildningspraktik, i den mån sådan förekommer på utbildningen. Efter ett kortare vikariat lyckas man många gånger få ytterligare ett vikariat men sedan närmar man sig det som i vardagligt tal kallas ”LAS-karusellen”. Det innebär att när man närmar sig den tid som ger vikarien företrädesrätt till utlysta tjänster (något som regleras i LAS, Lagen om anställningsskydd) så får man inte längre vara kvar hos arbetsgivaren, även om behov av arbetskraft föreligger, utan blir utLASad. Därefter dröjer det tills man inte längre kan hävda sin förtursrätt innan man kan komma tillbaka till samma arbetsgivare.

Journalistförbundet jobbar aktivt för att hejda detta missbruk av vikarier och har
bland annat bedrivit en mycket uppmärksammad kampanj mot utLASningen. Och i de senaste kollektivavtalen som har slutits mellan journalistförbundet och Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion så ställer man upp på ”ett vikariat, en vikarie” oavsett längd på vikariatet. Vanligt är annars att vikarier byts ut även om vikariatet fortlöper efter ett år.

Många pensionsavgångar framöver
Under de närmaste fem åren kommer cirka 1 500 yrkesverksamma journalister att gå i pension. Det gör att det naturligtvis kommer att finnas en viss efterfrågan på arbetsmarkanden för att täcka upp dessa luckor. Tyvärr talar det mesta för att alla som slutar inte kommer att ersättas utan i stället kommer redaktionerna att krympa antalet anställda.

En trend just nu inom etermedia är att allt fler produktioner läggs ut på privata produktionsbolag och att man därigenom minskar antalet fast anställda inom företrädesvis Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

Projektanställningar
Inom produktionsbolag är det vanligt att man anställs under ett visst projekt på en så kallad projektanställning. Alltså en tidsbunden anställning som oftast varar endast så länge som projektet pågår. I vissa fall kan man få sluta redan tidigare då det arbete man är anställd för inte nödvändigtvis behöver omfatta lika lång tid som hela projektet.

Nya tidskrifter
De senaste åren har det slagits rekord i antalet nystartade tidskrifter i Sverige. Det startas många tidskrifter och de testas en kort tid på marknaden för att se om det finns någon lönsamhet eller inte i produkten. Det medför att många tidningar läggs ner kanske redan efter bara några få nummer.
När det gäller anställningsformer så förekommer det just i starten av en tidskrift att man har en mycket liten fast redaktion, i vissa fall kanske bara en eller ett par personer. Istället knyter man till sig projektanställda eller frilansande journalister.

Frilansjournalist
Att vara frilansjournalist är ett krävande yrke och inte något som Journalistförbundet rekommenderar att man blir direkt som nyutbildad. För att kunna försörja sig som frilansjournalist på heltid krävs bland annat att man är en mycket duktig journalist med ett stort kontaktnät och att man lyckas få vettigt betalt för det arbete man lägger ned. Journalistförbundet har en årligen uppdaterad frilansrekommendation som talar om vad man bör få betalt som minimum per timma eller dag.

Arbetsmarknaden som frilansjournalist är kärv. Det finns tyvärr allt för många personer som gör jobb på spekulation och accepterar en orimligt låg ersättning för sitt arbete och därigenom undergräver dels sitt fortsatta frilansjobbande (har man en gång dumpat priset är det svårt att höja det hos samma köpare nästa gång) men slår också undan marknaden för många etablerade frilansjournalister som inte kan få avsättning för sitt arbete då de kräver anständigt betalt.

Multijournalist
Med den utveckling som sker inom media när det gäller olika produktionsformer så ändras också kraven på den enskilde journalisten. För att vara ”gångbar” på arbetsmarknaden är det vanligt att arbetsgivarna efterfrågar ”multijournalister”. Det vill säga journalister som kan både skriva och redigera samt lägga ut den färdiga texten på webben eller behärska de flesta delmoment i produktionen inom etermedia. Det kan innebära att du som journalist på en nyhetsredaktion inom tv måste kunna både intervjua, filma, sköta ljud samt redigera inslaget. Du ska även där kunna lägga ut ditt inslag på redaktionens hemsida.

Naturligtvis är det bra att som journalist kunna många delar inom sitt yrke. Men med kravet på att vara en multijournalist ökar också stressen. Det blir svårare med allt färre anställda att få den tid som behövs för att göra en god kvalitativ journalistik. Det ökar enligt Journalistförbundets syn risken för att journalister tvingas bli mer rapporterande än kritiskt granskande. Det ökar också risken för etiska övertramp.

Färre ägare
En utveckling när det gäller ägandet inom media är att allt färre äger allt mer. Bonniers och Shipstedt är bara två exempel på ägare som växer sig allt större. Det gör att risken ökar för att allt färre röster hörs i medierna. Ägarna vill att de enskilda journalisternas texter och programinslag ska kunna användas inom ägarnas samtliga produkter oavsett form. Något som gör Journalistförbundets arbete för värnandet av upphovsrätten viktigt liksom kampen för att ägarna och journalisterna sluter lokala upphovsrättsavtal vilket medför att journalisten får ersättning för vidarepublicering av sitt material.

Public service
Journalistförbundet värnar om att Public service finns kvar. Det är viktigt att det finns etersändningar som inte är beroende av reklamintäkter eller ägare med kortsiktiga intressen. Den nuvarande regeringen har dock för avsikt att se över reglerna för public service och kommer troligen att vara klara med det senast 2010. Journalistförbundet kommer naturligtvis att följa det arbetet så nogsamt som möjligt.