Varje försök att inskränka öppenheten måste motarbetas. Det demokratiska samhället kräver yttrandefrihet, tryckfrihet, källskydd, offentlighetsprincip och ett etiskt förhållningssätt från journalisternas sida.

Inte ens en så fundamental journalistisk förutsättning som upphovsrätten får väga tyngre än öppenheten, om den till exempel skulle hindra offentliggörandet av allmänna handlingar. Normalt finns inte något motsatsförhållande mellan upphovsrätt och yttrandefrihet. Men när det ställs på sin spets är förbundets uppfattning att öppenhet har företräde. Upphovsrätten är en garant för mångfald, och leder i hög grad till att många utnyttjar sin yttrandefrihet; utan upphovsrätt skulle många kanske avstå från att yttra sig.

Slutenheten i den europeiska unionen och risken att denna smittar av sig på den svenska offentligheten gör det nödvändigt att fortsätta kampen för den svenska offentlighetslagstiftningen och att göra öppenheten till en svensk exportvara.

Gränsdragningen mellan medieformer som omfattas och faller vid sidan av den, ur ett internationellt perspektiv, unika svenska tryck- och yttrandefriheten blir alltmer problematisk. Nya medier tillkommer och beroende på Yttrandefrihetsgrundlagens konstruktion kan dessa medier ofta inte skyddas i grundlagen. Detta är ett problem och riskerar att skada yttrandefriheten. Mot den bakgrunden kan man ifrågasätta om Yttrandefrihetsgrundlagens konstruktion är ändamålsenlig.

Förbundet ställer i enlighet med ovan följande krav på lagändringar

• Meddelarskyddet ska gälla alla anställda, även inom den privata sektorn.
Inom den privata sektorn går idag lojalitetskravet gentemot arbetsgivaren före rätten till yttrandefrihet. Det finns flera exempel på anställda som sagts upp eller avskedats efter att ha påtalat missförhållanden som varit av intresse för allmänheten.
Tystnaden på arbetsplatserna ökar därför. Rätten att göra missförhållanden på en arbetsplats allmänt kända genom att vända sig till massmedier måste gälla oavsett vem som är arbetsgivare. Därför ska meddelarskyddet och efterforskningsförbudet även gälla inom privata sektorn.
Förbundet kräver att regering och riksdag driver frågan framåt genom ett politiskt ställningstagande som innebär att rätten till yttrandefrihet på arbetsplatsen går före lojaliteten gentemot arbetsgivaren.

• Offentlighetsprincipen ska gälla alla offentliga verksamheter.
Förbundet kräver att all verksamhet som bekostas av skattemedel eller på annat sätt är offentligt finansierad – oavsett driftsform - ska omfattas av offentlighetsprincipen.

• Anställda i den offentliga sektorn ska ha kunskaper om reglerna om allmänna handlingars offentlighet.
På många myndigheter saknas fortfarande grundläggande kunskaper om
offentlighetslagstiftningen. Därför måste utbildningen för alla anställda förbättras och fördjupas.

• Sekretesslagen måste åter in i Tryckfrihetsförordningen (TF).
Eftersom sekretesslagen är vanlig lag krävs endast ett riksdagsbeslut med enkel majoritet för att inskränka offentlighetsprincipen. Det urholkar grundlagens anda – att öppenhet ska vara regel och sekretess undantag. Det är ytterst en demokratifråga. Därför ska sekretesslagen införas i TF.

• Personuppgiftslagen bör undanröjas.
Rättsutvecklingen och Datainspektionens inkonsekventa behandling av PUL-ärenden visar att lagen skapar förvirring och rättsosäkerhet. Till det kommer att sekretesslagens hänvisning till personuppgiftslagen (7:16) tillämpas på ett sätt som inte är i enlighet med öppenhetsprincipen. Det EU-direktiv som personuppgiftslagen grundas på måste ändras till en mer renodlad missbruksmodell.

• Avskaffa kravet på prövningstillstånd för mål om offentlighet och sekretess
Prövningstillståndet leder till minskad insyn eftersom mycket få ärenden fått prövningstillstånd. Det är också viktigt att få en helhetssyn över domstolsutslag i mål om offentlighet och sekretess. Eftersom varje begäran om utlämnande av handling ska bedömas från fall till fall, bör också beslut om sekretess kunna föras ända upp till högsta instans i varje särskilt fall. Det är idag omöjligt. Journalistförbundet anser att den eventuellt ökade kostnaden för ett avskaffande av prövningstillståndet ska vika för intresset av största möjliga insyn.

Svenska Journalistförbundet
2006-02-17