Bakgrund
Det upphovsrättsliga skyddet har ett antal undantag och specialregler som gäller för material med anknytning till myndigheter, till exempel texter som skrivits av anställda på en myndighet. Syftet med dessa regler är att låta offentlighetsprincipen bryta igenom det upphovsrättsliga skyddet; det har ansetts i dessa fall vara att viktigare än det upphovsrättsliga skyddet. I kort sammanfattning innebär dessa regler att det upphovsrättsliga skyddet över huvud taget inte gäller i vissa fall, eller att skyddet i vart fall är begränsat till ideell rätt. I några andra fall innebär de aktuella reglerna att materialet i och för sig har ett upphovsrättsligt skydd, men att vissa former av användningar, till exempel kopieringar och utelämnanden/spridningar får ske utan att tillstånd fört måste inhämtas från upphovsmannen.

Innehållet i korthet:

1. Ingen upphovsrätt alls.

- Lagar, förordningar liksom beslut och yttrande av myndigheter har ingen upphovsrätt alls.

Denna huvudregel har dock undantag:
- Verk som ingår i exempelvis ett beslut eller yttrande, i den mån det rör sig om diktverk, kartor, bildkonst/ fotografier, eller musikaliskverk, har dock upphovsrätt.

2. Fri återgivningsrätt med en skyldighet att utge ersättning (så kallad tvångslicensersättning) 
Diktverk, bildkonst/fotografier eller musikverk som förekommer i lagar, förordningar eller beslut/yttranden från myndigheter får återges fritt”. Upphovsmannen har dock rätt till ersättning för detta utnyttjande (så kallade tvångslicens) av användaren. Denna ersättningsrätt gäller dock inte om det rör sig om det gäller en användning inom ramen för en myndighets verksamhet eller en redogörelse av ett verk i ett mål eller ett ärende i vilket verket förekommit i. Den ideella rätten måste i vilket fall som helst respekteras. Dessutom får inte det som återanvänds ändras i större omfattningen än som är motiverat. Källan måste också anges.

3) Fri återgivningsrätt av upprättade allmänna handlingar
Vissa verk får återges fritt men med bibehållen ideell rätt samt krav på ändringsförbud och källangivelse, under förutsättning att det rör sig om verk som förekommit i en av myndighet upprättad allmän handling. Undantagna från regeln om att materialet fritt får återges - vilket innebär att verken därmed får full upphovsrätt – gäller för:

a) kartor
b) tekniska förebilder
c) datorprogram,
d) verk som skapats för undervisning eller är resultatet av vetenskaplig forskning,
e) alster av bildkonst/fotografier
f)  musikaliska verk, 
g) diktverk
h) verk vilka exemplar genom myndighets försorg tillhandahålls allmänheten genom affärsverksamhet

3. Tillhandahållanden av inkomna allmänna handlingar
Oavsett upphovsrätten är en myndighet skyldig att tillhandahålla allmänna handlingar, vilket kan ske såväl genom tryckt form som genom ljudöverföringar.

Myndigheter har idag skyldighet att efter sekretessbedömning, lämna ut allmän handling/uppgift till den som så begär. Allmän handling är sådan handling som upprättats eller som förvaras på myndigheten
Utlämnande av allmän handling/uppgift sker som regel genom att man får läsa handlingen på plats, får en kopia eller får kopian hemsänd per post.  Det kan då vara en papperskopia, men myndigheten kan också skicka handlingen per e-post eller föra över den på annat digitalt medium. Men myndigheterna har för närvarande (juni 2010) ingen skyldighet att lämna ut elektroniska uppgifter i elektronisk form. 
Det finns dock ett utredningsförslag om att elektroniska uppgifter ska lämnas ut i elektronisk form om det inte är olämpligt. Journalistförbundet anser att detta förbehåll ska strykas och att det ska finnas en generell skyldighet att lämna ut elektroniska uppgifter i elektronisk form. Läs mer här om förbundets remissyttrande.

Om myndigheten lämnar ut uppgiften i elektronisk form, ska det ske med den teknik som myndigheten förfogar över. Man kan alltså inte kräva att myndigheten skapar något speciellt dataprogram för att kunna lämna ut uppgiften.
I vissa fall ska ljud/filmfiler lämnas ut. Det gäller inspelningar av vittnesmål under en huvudförhandling i domstol. Där har part och dennes ombud rätt att få se inspelningen inför den fortsatta domstolsprövningen.

Du kan läsa mer här om hur man begär att få ut allmänna handlingar. Den som fått ett exemplar av ett verk genom handlingsoffentligheten får dock inte rätt att vidareutnyttja detta exemplar genom kopiering, spridning, offentlig visning, offentligt framförande eller överföring till allmänheten (t ex på internet) utan upphovsmannens tillstånd, för den händelse detta nu inte är möjligt med stöd av punkten 2 ovan. OBS! Som allmän handling räknas dock inte meddelande eller artikel som har inlämnats eller upprättats för ett offentliggörande i periodisk skrift som ges ut av myndigheten.
i vissa fall en myndighet med stöd av det så kallade ”scientologundantaget” i offentlighets och sekretesslagen (31 kap 23 §) kan sekretessbelägga om inte verket tidigare offentliggjorts och att rättsinnehavaren kan tänkas lida skada av att myndigheten tillhandahåller materialet.

Några exempel:
– En informationsskrift skapad på en myndighet får återges fritt, men upphovsmannen har ideell rätt samt krav på källhänvisning och ändringsförbud. – I den mån denna skrift tillkommit i utbildningssyfte eller att man kan hävda att det rör sig om affärsverksamhet gäller den upphovsrättsliga ensamrätten fullt ut (se exemplet nedan med tidningsartikeln); dock gäller undantaget att myndigheten måste lämna ut allmänna handlingar ändå.

– En tidningsartikel eller fotografi skapad på eller för en myndighetstidning räknas inte som allmän handling. Detta gäller oavsett om det är en frilans eller en anställd som åstadkommit den. För såväl frilansen som den anställde är istället den viktiga frågan hur mycket av upphovsrätten som genom avtal övergått till arbetsgivaren. I bägge fallen torde man med fog kunna hävda att det rör sig om papperstidningspublicering om inte något särskilt sagts vid textförsäljningen eller då anställningsavtalet ingicks; elektroniska rättigheter måste man avtala om separat. I fallet med anställda bör detta ske genom ett lokalt kollektivavtal, och i fallet med frilansarna genom organisationen ALIS.

Olle Wilöf/Pär Trehörning
2010-06-21