Idag ägnar sig allt fler medlemmar åt elektronisk publicering. Det kan vara som journalist på en renodlad nättidning, redaktör för en Internetsajt, på en dagstidning som ges ut i nätversion eller på något annat medie som i en eller annan form också finns

Vem har ansvaret vid elektronisk publicering?
Oavsett om du är anställd eller frilans är viktigt att veta lite om lagstiftningen och reglerna kring elektronisk publicering i olika former. Tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen gäller inte i alla elektroniska sammanhang. Det är viktigt för dig som enskild journalist att veta.

Varför är det viktigt?
Tryckfrihets-och yttrandefrihetslagstiftningen ger ett ökat skydd för dig som journalist jämfört med "vanlig" lagstiftning. Det innebär t ex att du som enskild skribent inte behöver stå till svars i en rättegång om någon anser att det du skrivit är förtal. Det får istället den ansvarige utgivaren göra. Dessutom innebär lagstiftningen att ett begränsat antal brott kan innebära åtal för tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott jämfört med om det du skriver istället kan åtalas som ett vanligt brott.
Vårt på många sätt unika svenska system med regler om meddelarfrihet, anonymitetsskydd och källskydd gäller fullt ut bara om du arbetar inom ramarna för tryckfrihets- och yttrandefrihetslagstiftningen.

Skyddet idag i TF och YGL
Om du arbetar på ett traditionellt medieföretag (tidning, radio, tv) har du idag ett grundlagsskydd i tryckfrihetsförordningen (TF) och/eller yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).

I TF finns en regel (1 kapitlet 7§) som kallas bilageregeln och som innebär att om ägaren av en tryckt periodisk skrift t ex lägger ut den på nätet i oförändrat skick ska den anses som en bilaga till skriften och ges grundlagsskydd.

Den andra paragrafen som är bra att känna till är YGL 1:9, den s k databasregeln. Den innebär att grundlagens föreskrifter också tillämpas när en redaktion för en tryckt periodisk skrift eller för radioprogram, ett företag för framställning av filmer eller ljudupptagningar eller en nyhetsbyrå tillhandahåller allmänheten upplysningar direkt ur ett register.

Regeln är framförallt tillämplig på textarkiv. För ett sådant arkiv ska man utse en utgivare som anmäls tills Radio- och TV-verket (vilket framgår av 4 kap YGL). Men de här två reglerna är så begränsade att många av dagens medier hamnar utanför grundlagsskyddet. Det gäller t ex renodlade elektroniska tidningar, som inte ges ut i tryckt form.

Det gäller också om en tidning ges ut i elektronisk form i ett eget bolag, vid sidan om den tryckta tidningen. Då hamnar vi plötsligt i den situationen att det material som kanske tidigare tryckts i en "vanlig tidning" får grundlagsskydd, men material som ändrats/anpassats för nättidningen eller skrivits särskilt för den, hamnar utanför.

Ett sätt att få grundlagsskydd i sådant fall är att ansöka om utgivningsbevis hos Radio/TV-verket. Det kostar 2 000 kronor (2010).
Då gäller yttrandefrihetsgrundlagens bestämmelser om utgivare, meddelarskydd och anonymitetsskydd även om en tidning bara ges ut i elektronisk form av ett företag som inte ger ut någon tidning på papper.

Du kan läsa mer om Radio/TV-verket och vad utgivningsbevisen innebär här.

Annat material på nätet som t ex chatsidor hamnar utanför grundlagsskyddet, men den som ansvarar för den sidan där chattet finns, ansvarar också ytterst för vad som händer där. När det gäller elektronisk publicering är rättsläget oklart på många punkter. För närvarande pågår ett lagstiftningsarbete för att eventuellt täcka upp och skapa en mer teknikoberoende lagstiftning för medierna, men vägen dit är lång.

Hur berör det mig?
Det beror på var du jobbar och hur ditt medieföretag ser ut. Dessutom får olika delar av det elektroniska materialet olika skydd. Men för att det klassiska skyddet ska finnas kvar gäller att du arbetar på ett traditionellt medieföretag, som ägnar sig åt elektronisk publicering inom samma redaktion som den andra verksamheten.

Om det som skrivs särskilt för nätversionen är det idag osäkert om skydd finns. Har du inget grundlagsskydd, så ansvarar du i värsta fall själv för dina texter. Om det är riktigt illa, betyder det att du som skrivit en text som är åtalbar, själv kan hamna i domstol och dömas enligt regelverket i Brottsbalken. Då är inte heller reglerna om anonymitetsskydd, meddelarfrihet och källskydd tillämpliga fullt ut - så du kan bli tvungen att avslöja uppgifter som du i andra fall kunnat vägra att lämna ut.

Vad kan klubben göra?
Idag sker en stor del av den elektroniska publiceringen inom medieföretagen vid sidan om det företag där journalisten är anställd t ex Affärsdata, Mediearkivet, Pressens Bild eller något internetsajtföretag som 24timmar. Därför är det viktigt att journalistklubben ser till att arbetsgivaren kräver att den som köper material anmäler en ansvarig utgivare till Radio- och TV-verket. 

Det bör påpekas att som reglerna är utformade är det inte någon garanti för att materialet verkligen får grundlagsskydd. Det måste prövas av domstol. Oavsett om Radio- och TV-verket registrerar utgivare eller ej, är det ändå viktigt att man genom lokalt avtal på företaget får arbetsgivaren att ta på sig ett liknande ansvar för den elektroniska publiceringen av material som för den tryckta tidningen.

Det är viktigt att denna person också tar på sig ansvar för de artiklar som kan ha gått in till exempelvis Mediearkivet innan personen ifråga tillträdde som ansvarig utgivare. Det är bra att känna till att det som kan vara i sin ordning i den tryckta tidningen kan bedömas på ett helt annat sätt i den elektroniska miljön. Därför är det också viktigt att den enskilde genom ett lokalt avtal skall kunna säga nej till att texter skickas till t ex Mediearkivet, och att den enskilde ges rätt att radera texter som finns i t ex kommersiella arkiv på nätet eller på ett renodlat Internetföretags hemsida.

Om det redan finns ett lokalt avtal på företaget bör det kompletteras med ansvarsfrågorna enligt ovan. För tidningsföretag som utan något tillstånd från klubben vidareupplåter texter t ex till Mediearkivet har Journalistförbundet nyligen sänt ut en särskild information om upphovsrätten som också behandlar hur man skall hantera grundlagarnas bristfällighet i den elektroniska miljön.

För dig som är anställd på ett rent intenetföretag eller frilansar mot ett sådant är det viktigt att du försöker komma överens med företaget att de skall radera en text eller bild så fort det finns misstanke om att innehållet skulle kunna ifrågasättas, t ex vara grund för förtal.

Om du vill veta mer:
Ta kontakt med Olle Wilöf (e-postadress ow@sjf.se, tel. 08-613 75 11) på Journalistförbundets kansli.


Olle Wilöf/Pär Trehörning
2010-06-21