Vad innebär det att vara ansvarig utgivare?
Att det endast är den ansvarige utgivaren, aldrig den enskilde journalisten, som kan ställas till svars för vad som står i tidningen. Det kallas också ensamansvar och regleras i Tryckfrihetsförordningen (TF) för tryckta medier respektive Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) för etermedier och hemsidor .

Ansvarig utgivares befogenheter
Den som ger ut en periodisk skrift ska ha en ansvarig utgivare. Med periodisk skrift menar lagen en tidning, tidskrift eller annan tryckt skrift samt de löpsedlar och bilagor som hör till. Skriften ska komma ut minst fyra gånger per år under samma titel.

Utgivaren måste vara en fysisk person. Han eller hon utses av utses av ägaren, den som bedriver sändningsverksamheten eller den som framställer webbsidan.

I utgivarens befogenheter ingår att bestämma vad som ska stå i tidningen eller vad som ska sända ut. ”Intet däri får införas mot utgivarens vilja” som det står i lagen.

Eventuella inskränkningar i den här befogenheten är utan verkan. Det innebär att utgivaren kan stoppa en artikel helt och hållet, även mot ägarens vilja.

Däremot kan VD eller annan ägare av skriften inte stoppa en för ägaren misshaglig artikel mot ansvarig utgivares vilja.

Lagtext:
TF 5:3 Utgivare för periodisk skrift utses av dess ägare.
Uppdrag att vara utgivare skall innefatta befogenhet att öva
inseende över skriftens utgivning och bestämma över dess
innehåll så att intet däri får införas mot utgivarens vilja.
Inskränkning i den befogenhet, som sålunda tillkommer
utgivaren, vare utan verkan.

För tryckt skrift skall utgivaren
• vara myndig
• vara bosatt i Sverige
• fysisk person
• ej försatt i konkurs eller stå under förvaltarskap
• ska skriftligen acceptera uppdraget
• kan vara svensk eller utländsk medborgare
• kan vara samma person som ägaren
• utgivaren kan utse en eller flera ställföreträdande utgivare
• ägaren ska anmäla ansvarig utgivare hos Patent- och registreringsverket.

För etermedia skall utgivaren
• vara myndig
• vara bosatt i Sverige
• fysisk person
• ej försatt i konkurs eller stå under förvaltarskap
• kan vara svensk eller utländsk medborgare
• utgivaren kan utse en eller flera ställföreträdande utgivare

Lagtexterna finns i TF 5:1-14 samt YGL 4:1-6.

Ansvarighetsordning periodisk skrift
Tryckfrihetsförordningen har en ordning när det gäller vem som är ansvarig för innehållet i en periodisk skrift. Man börjar uppifrån och går neråt i kedjan.
• utgivaren
• anmäld ställföreträdare om han eller hon har inträtt som utgivare;
• ägaren, om det saknas utgivningsbevis eller om utgivaren inte länge är behörig eller om uppdraget upphört;
• tryckaren, om inte kan visas vem som är ägare;
• utspridaren, om det saknas uppgift om ägaren eller om uppgiften är oriktig och utspridaren vet att uppgiften är oriktig.
Observera att om ställföreträdare, som gått in för utgivaren, saknat behörighet då skriften gavs ut, då går ansvaret tillbaka till utgivaren.

Ansvarighetsordning icke-periodisk skrift
Ansvarighetskedjan är följande:
• författaren om han eller hon har angivits som författare;
• utgivaren, om författarens namn utsatts mot dennes vilja eller om utgivare har särskilt uppgivits och författaren inte är ansvarig och det rör sig en skrift med flera författare;
• förläggaren, om varken författare eller utgivare är ansvarig eller om dessa är avlidna
• tryckaren, om det inte finns förläggare
• utspridaren

Ansvarighetsordning etermedier
Ansvarighetskedjan för etermedier innehåller en specialbestämmelse:
Vid direktsändningar av dagshändelser eller gudstjänster eller offentliga tillställningar som anordnas av annan än den som bedriver programverksamheten gäller att den som framträder ansvarar för sina egna yttranden.

När det inte är fråga om direktsändningar gäller följande ansvarskedja:
• utgivaren
• anmäld ställföreträdare om han eller hon har inträtt som utgivare;
• den som utsett utgivaren (den som bedriver sändningsverksamheten eller den som framställer webbsidan) om utgivaren inte länge är behörig, om utgivaren utsetts för skens skull eller om uppgift om utgivare inte hållits tillgänglig för allmänheten.
• Observera att om ställföreträdare, som gått in för utgivaren, saknat behörighet då yttrandefrihetsbrottet förövades, då går ansvaret tillbaka till utgivaren.

Lagtexterna finns i TF 8:1-12 och YGL 6:1-4

Utgivningsbevis
Alla tryckta skrifter som utkommer minst fyra gånger per år med samma titel - så kallad periodisk skrift - måste ha ett utgivningsbevis.

Du får inte börja ge ut en periodisk skrift innan du har ett giltigt utgivningsbevis. Kom ihåg att beviset gäller för skriften, löpsedlar och bilagor som följer med skriften. Om du vill ge ut separata bilagor måste du ha ett särskilt utgivningsbevis för dem.

Du kan behöva utgivningsbevis även för andra skrifter än tryckta. En skrift som är stencilerad, kopierad eller gjord på liknande sätt måste ha ett utgivningsbevis om det framgår av skriften
• att den är mångfaldigad
• vem som har gjort det
• var den är mångfaldigad
• vilket år det skedde

Om någon av dessa uppgifter inte finns med behöver du inte ha något utgivningsbevis.

Rena annonsblad behöver inte ha något utgivningsbevis, även om de kommer ut regelbundet. Det kan till exempel vara sådana blad som den lokala butiken skickar ut till sina kunder med veckans extrapriser.

Utgivningsbeviset utfärdas av PRV (Patent- och Registreringsverket) och innehåller uppgifter om tidningens namn, utgivningsort och utgivningsplan. Utgivningsbevis får inte utfärdas innan ansvarig utgivare har anmälts till PRV.

Lagtext:
TF 5:5 En periodisk skrift får inte utgivas innan det har
utfärdats ett bevis om att det inte finns något hinder mot
utgivning enligt denna förordning. Ett sådant utgivningsbevis
meddelas av den myndighet som avses i 4 § på ansökan av
skriftens ägare. I ansökan skall anges skriftens titel och
utgivningsort samt utgivningsplanen för skriften.

Ett utgivningsbevis får inte utfärdas innan det har gjorts en
anmälan om utgivare enligt 4 §.

En ansökan om utgivningsbevis får avslås, om skriftens titel
företer en sådan likhet med titeln på en annan skrift som det
finns ett utgivningsbevis för att förväxling lätt kan ske.

Ett utgivningsbevis gäller för en period av tio år från
utfärdandet. Därefter förfaller beviset. Beslut om att beviset
skall anses förfallet vid tioårsperiodens utgång meddelas av
den myndighet som avses i 4 §.

Beviset får förnyas på ansökan av skriftens ägare, varje gång
för tio år från utgången av den föregående tioårsperioden. En
ansökan om förnyelse får göras tidigast ett år före och senast
på dagen för periodens utgång. För en ansökan om förnyelse av
ett utgivningsbevis gäller i övrigt samma bestämmelser som för
den första ansökan.

Om en ansökan om förnyelse har gjorts i rätt tid, fortsätter
beviset, trots vad som sägs i fjärde och femte styckena, att
gälla till dess att beslutet med anledning av ansökan har
vunnit laga kraft. Lag (1998:1438).

Nättidningar
Om du planerar att publicera din skrift på Internet måste du registrera en ansvarig utgivare för nätupplagan, om den inte är identisk med pappersskriften för att omfattas reglerna i YGL om ensamansvar mm.

Detsamma gäller om du vill ge ut en skrift som bara finns på Internet. ´

Läs mer:
- Om regler för tryckta skrifter utgivning på Riksdagens hemsida
- Om reglerna för etermedier och Internet på Riksdagens hemsida
- Om registreringen av ansvariga utgivare på Internet på Radio & TV-verkets hemsida
- Om utgivningsbevis mm på Patent & registreringsverket