Efterforskningsförbud

Efterforskningsförbudet innebär att företrädaren för en myndighet inte får försöka ta reda på vem som lämnat uppgifter till media. Han eller hon får inte heller utöva någon form av påtryckning eller hota om någon form av repressalieåtgärd för att någon anställd ska avslöja läckan. Syftet är att anställda utan risk ska kunna berätta för en journalist om hur det är på arbetet. Det är alltså straffbart för en arbetsgivare inom offentlig sektor att försöka ta reda på vem som är källan.

Men om sanningen ska fram finns det rätt få domar där en arbetsgivare inom det offentliga området dömts för brott mot efterforskningsförbudet.

Det visar bland annat domen mot Lennart Sacrédeus (före detta kommunalråd i Mora). Han friades av Högsta Domstolen (HD) från brott mot efterforskningsförbudet eftersom han uppträdde som kristdemokratisk politiker och inte som ledamot i kommunstyrelsen när han frågade en anställd om hon kontaktat massmedia. Tyvärr justerade justitiekanslern gärningsbeskrivningen i yrkandet till HD. Han tog bort texten att ”Sacrédeus är ledamot av kommunfullmäktige” . Det innebar att HD aldrig kunde bedöma om Sacrédeus brutit mot efterforskningsförbudet i egenskap av företrädare för kommunen.

Läs HD:s dom om Sacrédeus (pdf)

För att kunna fällas till ansvar måste nämligen den som frågar ha ett syfte, ett uppsåt, att verkligen få fram uppgiften Det är svårt att veta var gränsen går när det finns ett uppsåt. Men ju fler arbetsgivaren frågar, ju ivrigare han är att verkligen få fram vem som läckt, desto större är risken att han eller hon begår ett brott.

Det visar Svea Hovrätts dom mot Jan Paul Strid som arbetade på Språk- och folkminnesinstitutet. Han fälldes till böter för brott mot efterforskningsförbudet 1999. Han hade kallat upp en kvinna till sitt tjänsterum för att fråga ut henne om vem som lämnat information till media om en förestående omorganisation på institutet.
Han skrev till kvinnan: ”Jag önskar en förklaring…Det är lämpligt att vi då också diskuterar Din plats i den nya organisationen. Detta var ett allvarligt brott mot efterforskningsförbudet.

Läs hovrättens dom om Jan Paul Strid (pdf)