Alla har rätt till en bra arbetsmiljö, och det är arbetsförhållandena som ska anpassas till individen, inte tvärtom. Så kan man sammanfatta arbetsmiljölagen (AML).

Den svenska arbetsmiljölagstiftningen har internationellt sett en stark ställning. Orsaken är en insikt i att om man uppnår en god arbetsmiljö på arbetsplatsen, så tjänar inte bara individen på detta. Lagstiftaren tänker sig att en god arbetsmiljö utan sjukskrivna även gagnar företaget inte minst rent ekonomiskt, och därmed gagnar detta hela samhället.

Läs mer:
- Ansvar för arbetsmiljön
- Samverkan
- Systematisk arbetsmiljöarbete
- Skyddskommitté
- Skyddsombud
- Skyddsombudets uppgifter
- Betald arbetstid och utbildning
- Skyddsombudets rätt att stoppa arbetet
- Regionala skyddsombud
- Riskbedömning och 6:6a
- Arbetsanpassning och rehabilitering
- Företagshälsovård
- Alkohol och droger
- Gravid och ammande
- Ensamarbete
- Arbetstid
- Länkar till andra bra sidor om arbetsmiljö


Allmänt om arbetsmiljölagen
I princip kan man säga att lagen gäller alla arbetsgivare, överallt. Dock bara inom Sveriges gränser, men lagen är tillämplig inför ett utlandsuppdrag, då arbetsgivaren alltid är skyldig i enlighet med föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, att planera arbetet på ett sådant sätt att en god arbetsmiljö upprätthålls.
Föreskriften om SAM säger att arbetsgivaren systematiskt ska ”undersöka, genomföra och följa upp verksamheten så att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Arbetsgivaren ska vidare ”utreda arbetsskador, fortlöpande undersöka riskerna i arbetet och vidta åtgärder som föranleds av detta”.

Arbetsmiljölagstiftningen gäller alla arbetsplatser, oavsett om det finns kollektivavtal eller ej, och skyddsombudet, som är de anställdas representant i arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen, har därför alltid rätt att utföra sitt uppdrag på betald arbetstid.

Lagen är ganska allmänt hållen till sin karaktär. Innehållet fylls framförallt med hjälp av Arbetsmiljöverkets Författningssamlingar (AFS) vilka har status av lag och därmed är lika tvingande som vilken annan lagtext som helst. Författningarna inleds med själva lagtexten och följs därefter av ”allmänna råd”. Dessa innehåller bra tips på hur man ska göra för att på bästa sätt säkerställa att lagens krav verkligen uppfylls.

De grundläggande reglerna när det gäller den fysiska arbetsmiljön finns i AML 2 kap 3-9 §§. Konkreta frågor besvaras i författningssamlingarna (AFS). Arbetsmiljölagen slår allmänt fast att arbetslokal skall vara lämplig ur arbetsmiljösynpunkt. De specifika reglerna om luftkvalité, värme/kyla, vilorum, möjlighet att värma sin mat och så vidare finns i AFS 2000:42 ”Arbetsplatsens utformning”. Regler om buller finns dels i den förra dels i AFS 1992:10 ”Buller”. Ljusförhållanden regleras i ”Arbetsplatsens utformning”, i AFS 1998:1 ”Belastningsergonomi” samt i AFS 1998:5 ”Arbete vid bildskärm”.

Arbetsmiljölagen är kopplad till brottsbalken, så att en arbetsgivare som uppsåtligen eller genom oaktsamhet bryter mot lagen och orsakar kroppsskada, svår sjukdom eller någons död kan straffas i domstol.
Skadestånd kan utdömas om ett skyddsombud hindras att fullgöra sina uppgifter, men skadestånd gentemot klubben för brott mot lagen i övrigt på det sätt som gäller enligt medbestämmandelagen, finns inte.
Ytterst är det Arbetsmiljöverket som har till uppgift att se till så att lagen följs. Arbetsmiljöverket kan besluta om sanktioner eller ingripande mot den som inte följer lagstiftningen.

Har du frågor kring arbetsmiljö kan du kontakta Journalistförbundets regionala skyddsombud Johan Lif, 08-613 75 28 eller jl@sjf.se.